Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Första handlingen - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
ElrøBLBRESKT (med hdg rost).
Dömmas böra de, förren de förklaras
biltoge ur landet. I värt Råd
böra dock anklagade ej sitta.
Broder Svenson.
Han ju är af Helga Fadren dömd,
som en nedrig kyrkorånare?
Erik Puke.
Dömd af oss som landsförrädare.
Bermàn.
Utan annan dom han vare fälld!
Allmänt rop.
Bort han måste, (buller).
Bengt Stenson (afsides till Germund).
Ja? men dock en gång
Skola Eriks vänner sitta här,
gödde af ert blod, J stolte dårar,
Puke, Engelbrekt och Broder Svenson!
Germund (strängt).
Ingen hämd! Sig brottet hamnar sjelft;
sjelf ni stenen på er skuldra hvälft.
(Bengt Stenson går hotande, jemte Öermtmd).
2»
De förre, utom BENGT STENSON och GERMUND.
(Sorl. Flera hviska sins emellan).
Erik Puke.
Mig förundrar just, att se Carl Knutson,
Rikets Marsk och Styresman, så tyst.
Kanske önskar ban förvärfva sig
Konung Eriks nåd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
