Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Fjerde handlingen - 16 - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(till Germund).
Hit ni strax må föra Riddaren,
min benägenhet till frid han finne;
misstro bor ej i ett redligt sinne.
Germund.
Nej! haa skall ej misstro Sverges vän.
Riddarn kommer strax Han döljer sig
här i staden. — Kommen nu med mig
löftesmän till Rikshärmästarns lejd.
(Kettil och J. Anderson g& ut med Germund).
17.
ENGELBREKT, FRUN, FLICKAN.
Frun.
Engelbrekt! du är för svag och tålig
mot en hvar, som söker ditt beskydd;
du står endast fast, när man dig hotar.
Engelbrekt.
Så bör mannen vara: än ett barn,
ömt och hjertligt, än en kraftfull kämpe.
Frun.
Men man måste kunna misstro verlden.
Riddar Bengt på Göksholm är bekant
för sin hårdhet, för sitt lömska sinne;
tro ej honom blindt, min Engelbrekt!
De ju bo så nära intill oss,
lätt de kunde öfverrumpla dig
när du minst förmodar. —
Engelbrekt.
Goda Maka!
Frukta icke! jag är nog försigtig.
Mannen kan förlåta, och han bör det;
qvinnan kan det icke, när en gång
hon har börjat hata eller misstro.
Ity. UL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>