Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1527. Historiskt Skådespel - Till hans kongl. höghet Skandiens kronprins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Odens lära stod i Norden,
stor som Yggdrasil och hög.
Rundt kring himmelen och jorden
hennes djerfva ande flög.
Men, liksom en kränkt prestinna,
snart vid altaret hon stod;
Vala teg, och menskoblod
måste uti templen rinna!
Vikingen såg Oden blott i striden;
glömd var Baldur, glömd den gyttne tiden!
Kom då ifrån södra landen
Medlarns höga, milda tro:
liksom liljor strödde handen
samhällsordning, frid och ro.
Men, att ledigt trampa folken,
skymde Rom dess högre mål:
Herrans altar blef ett bål,
Herrans ord en udd till dolken!
Påfven, lik en Moses, blott med stafven
ville öppna bergen, dela hafven.
Upp stod Luther Rom att krossa. —
Svea, tvefallt fjettrad, låg.
Gustaf henne sågs förlossa,
förrän knappt hon Gustaf såg.
Han, med bördan helt allena,
lugn sig vände, lik vår pol;
reste opp vår kungastol
och gick fram, att altart rena.
Hatets mörk-alf sina vingar spände;
men vid Gustafs blick sin vanmagt kände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
