Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 1. Menniskoorganismens lagar - 16. Sambandet mellan det fysiska och psykiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
lider måste hon lida afy och om det lider förmedelst modrens
lidande, så orsakar detta en dubbel ojemvigt hos henne.
Derföre blir också qvinnas lynne dystrare eller hvarje nedkomst,
om ock hennes helsotillstånd tyckes förbättradt och fastän
hennes fantasi ständigt försätter henne i det sorglösa
barn-lifvet, hvar gång hon smeker eller sköter sina små. Men det
är genom dessa Lifvets egna underbara företeelser, som dess
oändlighet tydligast uppenbarar sig.
I menniskolefnadens (existensens) allmänna fortgång,
gifves det tre multiplikatorer af organismens qvoter, motsvarande
dess tre grundformer* Dessa heta vilja, d. ä. en mera dun*
kel eller redig sjelfförnimmelse (dynam.); näring: antingen
födoämnen eller luft m. m. (kem.); och rörelse antingen
sjelfständig eller beroende af organismens inre förhållande (mekan.).
De yttra sig hvarje ögonblick olika, till och med uti en och
samma organism och uti den allraminsta punkt deraf. Detta
är icke slump, det är nödvändighet; ty likhet kan likaså litet
finnas i det minsta, som i det största. Funnes den, då vore
Lifvet (det gudomliga) ändligt, icke oändligt, och det vore
således det samma som materien, hvars uttryck är
begränsning. Men viljan (det med materien förenade halffria Lifvet)
öfverspänd till lidelse (passion) eller nedstämd till fullkomlig
liknöjdhet, blir sjelf materiens slaf och, motarbetande sitt eget
upphof (Lifvet), drifver hon det materiela allt längre från
huf-vudpunkten A (Lifvet i sin frihet, Förnuftet). Näringen,
drifven till svälgeri eller också nedsatt til) svält, nedstämmer den
kemiska agenteft, och rötelse9 drifven öfver den fysiska kraften
eller också nedsatt till lättja, förslöar den mekaniska. All
öfvervigt tillintetgör jemvigten; och endast denne senare är ut»
tryck af helsa, se fjerde stycket.
Lifvet i sin högsta betydelse är, bör och måste vara
organismens beherrskare, och viljan ër det i psykiskt afseende,
som lifskraften är i fysiskt, således måste de tvenne materiela
multiplikatorerna: föda och rörelse, närmast bero af den förra.
Hvad yttre tvångsförliållanden inverka på henne, hör icke hit.
Vi tala här om menniskoorganismen såsom ett Enda Helt,
icke dess beroende af yttre beting, såsom luft, värme, ljus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
