Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 1. Menniskoorganismens lagar - 16. Sambandet mellan det fysiska och psykiska - 17. Det animala och mentala systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 £
vetande skulle de sjelfva ofta kunna förutsäga sin dödsdag,
och hvarje medfödd eller dkommen krämpa skulle då rubba
vårt mod och vår verksamhet. Lifvets Herre har äfven i
detta fall beredt vår timliga sällhet.
Men om vi äfven antaga att förmedelst nerverna
framstår i vår organism ett redigt förnimmande af företeelser,
uppkomna inom eller utom densamma, skulle likväl hvarje uttryck
oupphörligen repeteras igenom nerven sjelf, sedan den en gång
emottagit detta intryck; ty, såsom lifskraftens högsta vehikel,
är nervernas verksamhet störst d. v. s. minst begränsad af
materien Derföre finnes ingen del af organismen mera
omöjlig för forskaren att i dess finare fördelningar utgrunda, än
nerver och ganglier. Om de än afskäras på lefvande djur,
äro de i samma ögonblick icke mera ett lifsorgan och deras
qvarlefva eller kemiska beståndsdel kan icke lösa Lifvets stora
gåia.
4 7. Det animala och mentala systemet1
Oaktadt dessa stora hinder för forskningen, må det här
vidare yttras öfver samma ämne, och den Irågan framläggas,
om ganglierna i deras egna sammanställning till de öfriga
delarna L vår organism, icke äro ett interpunkteringssystem i
den psykiska och fysiska korrespondensen, och om icke.
förutan dem, en och samma vilja och hvart och ett förnimmande
skulle oupphörligen upprepa sig sjelft?
Skiljaktiga fysiologer hafva kallat ganglierna afledare och
isolatorer, men detta röjer mera ett fysiskt än psykiskt syfte.
Man anser också hjernan sjelf som ett stort ganglion. Delta
bestyrker ännu mera nyss anförda gissning, såvida man vill
antaga en viss centralpunkt för det dynamiska. Att de
nerver som återgå till hjernan icke, såsom de ifrån ryggmärgen,
10) Vi hafva här undvikit det vanliga uttrycket vegetatift Lif, och tro att
det tillhör djnret, icke menniskan. Liksom vezterna i sig förena metallernas
icke sjelfrörlightt med det vegetativa, s8 hafva djuren det vegelativa i förening
med det animala (frivillig rörelse och lif), och menniskan har i sig detanimal»
och mentala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
