Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 1. Förhållandet emellan aktiv och passiv rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE AFDELNINGEN.
4. Förhållandet mellan aktiv och passiv rörelse.
Mången, jag vet det, har belett det uttrycket passiv rörelse,
emedan all rörelse måste vara aktif. Den är det visserligen
i anseende till organismens inre, allmänna varande, men icke
i anseende till individet sjelft eller till gymnasten; annars skulle
det förra ensamt, utan den sednares påverkning, kunna
bestämma alla sina delars afändring, både i yttre ställningar och
inre muskelaktioner. Skiljnaden emellan aktiv och passiv
gymnastik torde kunna jemföras med olikheten mellan rörelserna
(af viljans organer) af armar, ben, hals och rygg, såsom
viljans verktyg och rörelserna i lungor, hjerta, tarmar, m. m.
såsom vitalitetens verktyg; men likasom dessa sinsemellan hafva
ett oafbrutet samband, så finnes äfven en inre förening i
verkningarne af aktiv och passiv rörelse. Huru verkar gnidning
(frotteringpå en rheumatisk åkomma, huru åkning på en
allmänt försvagad konvalescent? Äro desse patienters rörelse
icke rent passiva, i anseende till den yttre vehikeln?
Sjukgymnastikens rörelser kunna, i enlighet med hvad vi nyss
anfört, indelas i 3:ne slag: a) helt passiva: b) halft passiva
och c) aktift-passiva. Vid förra slaget är subjektet alldeles i
hvila, helt eller halft liggande (vid strykningar, rullningar,
mal-ningar m. m.), helt eller halft sittande (vid bröstlyftning,
flygning m. m.). Vid andra slaget är subjektet vanligen stående,
sittande eller liggande, men gör sjelf en vinkel i arm, ben, rygg
ellèr hals (sidvridning, knäböjning). I tredje fallet är ställningen
*) Galenns, Greklands siste store Läkare, föreskrifver friktioner, såsom
sjukgymnastik. Han indelar dem i fyra olika grader af styrka; men olyckligtvis äro
formerna af forntidens medikal-gymnastik en hemlighet för oss; och detta kan
till en del Hrsägta oeh förklara den liknöjdhet, som sednare århundradens store
läkare haft, att återupplifva den samma, och att de åtnöjt sig med att endast
omtala den, såsom ett fenomen i läkarekonsten och dess historia.
Ung. 111. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
