Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 6. Blodsystemets sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
korsböjningar eller lärrörelser. Hemorhoidala blodhostniogen
behandlas med långstrykningar nedom falska refbenen, under
lätt ocb afveilande lyftning eller pumpning under armarne
och sådane bålvridningar, som lindrigt verka på mellangärdet.
Hemorhoidal-blodpinkningen behandlas med lindriga
manipulationer i grenet, strykningar utåt ljumskarne, nedåt låren samt
sågningar öfver länderna, nära njurarnes läge. Småningom
ökes detta till halft-aktiva grenrörelser, först med ett lår i
sender, och sedan med båda.
Personer, som äro angripna af s. k. slemmiga
Hemorhoi-der, böra, till en början, behandlas likstämmigt de förrige; men
deras rörelser måste mycket längre vara passiva, emedan
sjuklingarne härunder hafva serskild t anlag för väderstockningar
och deraf följande kramphosta. Vanligtvis hafva de ock starka
retningar i luftstrupen, hvarföre täta tumstrykningar på halsen,
samt ifrån axeln utför armen, böra, jemte starka sågningar
på nacken, omvexla med öfriga rörelser i maggropen och mellan
refbenen. Alla de ställningar, som kunna verka åt
mellangärdet, äro högst nödvändiga och, derest ändtarmen är mycket
förslappad, eller kramp och taggar infinna sig i sätet, böra
grenrörelser användas samt retrörelser ifrån korset till sätet.
Påkomma slemflytningar ur könsdelen, böra cie behandlas, på
sätt vi förut yttrat om blodpinkning. — Det händer äfven
att personer, med starka slemmiga Hemorhoider, blifva
mjältsjuks samt att de med hämmad vanlig gyllenåder blifva galna.
De förras behandling blir en mellandel af hvad vi förut sagt
om slemmiga Hemorhoider samt hvad vi anfört om
nervret-liga sjuklingar; de andra böra hafva starka, högst inverkande
rörelser; hvad med dem skall ske, bör ske fort. Deras
sjukdomstecken är redan bestämdt, och det behöfs ingen
diagnostisk behandling. Alla rörelser, som kunna verka åt hjernan
böra användas i vågrät ställning, och patienten bör, så fort
ske kan, hållas upp- oob nedvänd ett eHer annat ögonbliek i
sender. — Mången har förundrat sig öfver detta sista medlet;
ty alla tro, att blodet måste stFömma till hjernan, när benen
komma uppåt. Detta är likväl orätt. Om blodet endast skulle
verka efter sin tyngd, kunde ju blod aldrig komma åt huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>