Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - Anmärkningar till Gymnastikens allmänna grunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
lika spridning af rörelsen. Ty ehuru det knappast gifves någon
frivillig muskulär kraft, hvaröfver gymnasten ej kan i nfigon mon
förfoga, sä bör den pedagogiska gymnastikens olika
grundformer sinsemellan afmätas dels efter partiernas olika massa,
dels efter deras inre nödvändighet för lifvet; eller närmare
samband med andra vigtiga organer eller innerligare
förhållande till sådana svagheter och lyten, hvilka gymnastiken
förmår utplåna, om den rätt användes deremot *).
7. Gymnastiska rörelser kunde indelas i genera och
spedes, hvaraf stundom gifvas afarter och biarter; men dessa
bero af samma grundlag, och syfta till ett beslägtadt ändamål.
8. Den så kallade Liniegymnastiken (med de derpå
grundade rumförändringarna) utgör icke ensam något afslutadt
helt i motsats till den pedagogiska gymnastikens öfriga delar;
ty såsom sjelf blott en phas af gymnastikens odelbara helhet,
innefattar Liniegymnastiken äfven en mängd af rörelser, hvilkas
närmast beslägtade samarter återfinnas just inom
Appareljgym-nastiken, hvilket lätt inses af de många gemensama formerna.
Denna indelning i fristående öfningar, appareljgymnastik,
stödrörelser m. m. äro derför blott yttre kännemärken, icke någon
inre väsentlighet; liksom man till det yttre begagnar sig af
indelningen i hufvud-, bål-, ben- och armrörelser; ty
Balance-ring, skridskolöpning m. m. är ju närmare slägt med gång,
iskana, löpning och andra benrörelser än med hufvudrörelser,
klättring m. m. Vissa fristående rörelser äro de naturliga
enklaste förberedningame till närbeslägtade appareljrörelser eller
andra rörelser med stöd; men i vissa fall äger ett motsatt
förhållande rum, mellan de sammanhöriga rörelserna. Beslägtade
äro ehdast de rörelser, som i viss mon kunna ersätta
hvarandra eller utgöra graduationer af samma grundthema.
Slägtskapen uttryckes ej genom gemensama redskap; fullkomligen
motsatta rörelser kunna uppstå genom att rätt använda samma
bom, plint, stolpe o. s. v.
9. Liggande, stående, sittande o. a. d. ställningars yttre
mekaniska grunddrag är stabil jemnvigt under tyngdpunkten;
*) Utg:s aum. Detta synes afse 4:de afdeln. 3dje stycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
