Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - Anmärkningar till Gymnastikens allmänna grunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
samma sätt som foten, eller som underlifvets inre organer,
strupen ej såsom fot- eller handleden *).
De passiva rörelserna kunna indelas efter den ställning, som
gymnastens hand intager, hvarigenom beröringen sker antingen
med flat eller knuten hand, med fingerspetsar, eller med ytterkant.
Den kan äfven indelas efter de inre organemas fasthet, form,
storlek, djup, läge och känslighet i sjukt eller friskt tillstånd.
De passiva rörelserna utföras blott med händernas egna
formförändringar, sällan med hjelp af yttre medel såsom af
strykpinnar, skrufband, spännare m. m. Skakning kan på
mång-falldigt sätt åstadkommas genom machiner, som darra vid
roterande rörelse.
Den hos grekerna brukade oljningen kan begagnas att
minska hudfriktionen, som verkar hinderligt vid
manipulationer af bukhålans inre organer.
16. Vid hackningar hålles armbågen vanligen i rät
vinkel, öfverarmen stilla ocb något sluten till sidan,
handleden böjlig, så att rörelsen sker förmedelst dess vinkling åt
tumsidan och uträtning åt lillfingersidan vexelvis.
Hackningar göras 4) med yttersta fingerspetsarna, 2) med
lillfingerskanten, 3) med flata handen (klappning), 4) med
knyt-näfvens flatyta.
Vid skakning hållas armbågarna närmare hvarandra och
slutna till framsidan af bålen, handlederna raka, men icke styfva,
och vibrationen utföres helt obemärkt med hand och
underarm, antingen med tummarne uppåt vända eller också
finger-knogarne uppåt.
Skakningar äro af flera slag, hvilka utföras på mycket
olika sätt.
Rullningar med en hand göras endast på en ledgång å
den sjuke och ske medelst ena handledens kretsrörelse;
gymnasten står stilla och trycker med andra handen till sin kropp
den närmaste delen af den led, i hvilken rotationen skall ske,
t. ex. handled, fotled.
*) ütg:s anm. N:o 15—IS tillhora möjligen Rörelseläran, som var ämnad
att ntgöra sista delen af Gymn. Allm. Grund. Ifr. nedan de outgifna skrifterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
