Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - Anmärkningar till Gymnastikens allmänna grunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Hufvudets delar behandlas på det olikaste sätt, häckning,
skakning, strykning, tryckning af olika ställen.
Bröstets organer påverkas genom klappning, strykning,
skakning och lyftning, antingen sersküdt eller vissa deraf
förenade, såsom lyftning med skakning, eller genom armskakning.
Underlifvets och bäckenets organer påverkas genom
rullningar och tryckningar: framtill genom skakning och tryckning,
i veksidan genom dubbelsågning af tvenne samverkande stöd,
baktill pä korset och vekryggen (sidan) genom klappning.
Ryggradens delar påverkas genom strykning och häckning.
Extremiteternas delar behandlas med klappning (knä,
fotsula, arm) rullning (höft, axel, hand- och fotled) strykning,
valkning.
Den passiva inverkan pä kärl utöfvas antingen genom
tryckning på vissa dertill lämpliga ställen med fastare
underlag, eller genom strykning mot valvlerna eller genom stupande
och lutande kroppslägen eller genom bindning omkring en
extremitets smalare ställen o. s. v.
Den vanligaste passiva yttringen på nerver är tryckning
och strykning.
Hudens ytliga rörelser äro de mest vexlande. Musklernas
passiva spänning mot kramp utföres på olika sätt för hvarje
muskel.
48. Passiva rörelsers utgångsställningar äro lika vigtiga
som de aktivas. Menniskan kan äfven hafva nytta af
ställningar, som tyckas vara i full strid med hennes organism, t. ex.
vid upp- och nedvändningf dykning o. s. v. (Märk likhet med
upp^nedvändning i moderlifvet. — normalt läge för denna
utvecklingsgrad). Ett system som sjelft utgör ett dubbelsystem,
som således innebär antagonism inom sig sjelf, jag menar här
blodsystemet måste under motsatt förhållande till kroppens
naturliga (uppräta) ställning eller läge agera antagonistiskt på
sig sjelf och dymedelst upphöra att partielt afficiera någon
viss del af organismen, såvida denna eljest är fullt passiv
under rörelsen. Olika lägen hafva stort inflytande på blodets
(och andedrägtens) symptomer, i hjerta, lungor, hufvud, ansigte,
ögon m. m. Med inga andra medel kan man fortare än med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
