Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Jägarerörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
garens exercis bör således omfatta äfven de nödvändigaste
smyg-rörelserna; icke i den mening att han såsom skild från truppen
skulle noga räkna dessa tempo, utan blott för att gifva honom
nästan en omedveten vana till hastighet och visshet i sina
rörelser; annars kan det oberoende, hvari han stundom är, göra
honom till en slarfagtig fjäsk, i stället för en rörlig, men lugn
krigare. Utomdess göra rigtigt afdelade Smygrörelser äfven gagn
derutinnan, att de utbilda och stärka jägarens underdel och rygg,
och dymedelst göra honom starkare i språng och marsch. De
smygrörelser, man hittills haft, äro mera ett bevis för
nödvändigheten af dessa ställningar, än för deras fullständiga
beräkning till tid och rum.
Jägarens ställning till fienden bör alltid vara sådan, att han
kan med ögot följa denne; derföre måste hans smygrörelser
af-vexla efter markens olika förhållande. På jemn mark och på
sluttningar nedåt mot fienden, döljer han sig bäst, då han ligger
baklänges; på sluttningar uppåt mot fienden, ligger han säkrast
framstupa eller åt ena sidan. Det är således gifvet, att alla
smygrörelser afåndras efter markens olika förhållande till hvarje
jägare enskildt, så att Öfver-Rotmästaren kan ligga framåt ikull,
när Under-Rotmästaren ligger bakåt ikull o. s. v.
De nödvändigaste smygrörelser kunna grundas på följande
sattser:
1. Att venstra foten (likasom i marschen) bör alltid röras
först, när en förändring skall ske framåt eller bakåt från stående
till sittande eller liggande ställning. — Äfvensom att venstra
foten alltid bör vid uppresningen göra ett lätt ställnings- eller
rättriingssteg, på det kedjan ständigt må behålla samma rätning.
2. Att venstra knäet vid sittande eller liggande ställningar,
alltid är krökt i rät vinkel (utom vid laddningen, då båda
fötterna måste spännas om kolfven); men det högra knäet är
deremot alltid rakt i nämda ställningar.
3. Att i likhet med sistnämnde, venstra knäet vid liggande
svängningar alltid förblifver krokigt, men det högra knäet, som
derunder hastigt hopböjes, bör sedan uträtas för att befordra
svängningens hastighet, och göra motvigt vid skjutningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
