Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
Som all sann kraft gifver, enligt dess användande, hastighet
och uthållighet i rörelsen, och kraften endast uppstår genom en
viss likstämmighet mellan delarnas ansträngning, då nu gevär,
packning, m. m. skola föras förmedelst kroppen, och man icke kan
antaga att soldaten alltid skall röra sig på jemn mark och på
exercis-platser; så behöfver han äfven andra öfningar än dem,
som ännu tillhöra reglementet, så vida han skäll kunna röra sig
uthärdande, säkert och hastigt vid brådstörtande marscher eller
återtåg, i oländig mark, eller vid embarkering, debarkering o. s. v.
Den satsen att soldaten endast är en raachin kan blott
gälla i visst taktiskt afseende. Sednare tiders krigshistoria talar
högt deremot; förnuftet och religionen vederlägger det ännu högre.
I det ögonblick soldaten med orubbligt lugn går döden till mötes
vissa delar af de tillhörande bandskrifterna äro förskingrade, och andra finnas
omarbetade i duppletter, alla väsenteligen liknande Gymnastik- och
Bajonettfäktnings-Reglementena af 1836, jemte bifogade lösa anmärkningar o. s. v; knnna
de efterlemnade papperen ej samtligen utgifvas i helt sammanhang. Efter den till
comitén ställda inledningen anföras derför här blott sådana stycken, som afvika
eller sakna* i sistnämde tvänne reglementen; ehuru med större eller mindre
san olikhet kan slutas, att Förf. sednare förhastadt åtskilligt deraf, säkerligen
dock icke allt. Somligstädes träffas i handskriften den anmärkningen:
»öfver-fördt till reglementen» eller »upptagit i Allm. Grund.» Då för öfrigt endast
mindre delar af hithörande handskrifter äro sammanhäftade, jemte en mängd
inblandade anmärkningar och vårdslöst ntförda teckningar m. m.; är det omöjligt
att med säkerhet bedömma huru mycket deraf kan vara tillfälliga förslagsmeningar,
eller sådant som författaren sjelf moget godgillat. Förf. säger sig trenne gånger
hafva omarbetadt sina skrifter, för att minska priset genom fortsatt ntsoffrande
af det väsendtligaste. — I språkligt afseende äro reglementerna af 1836 både
enklare och bestämdare till kommando-ord o. a. uttryck än detta äldre
förslag af 1820, som ännu i mycket vittnar om sakens barndom. De äldre
af-handlingame äro till en del utförligare; ehuru de kalles »inledning» till
bajonettfäktning, till liniegymnastik, till värjföring, till sabel huggning o. s. v. Äfven
handskriften till gymnastikreglementet af 1836 iunefattar några öfningar, som
måste uteslutas på grund af den ytterligare förkortning, som öfverbefälet då
önskade. Det höga öfverinseende, som L. si u tel igen fick 1836 vid utgifvandet
af Reglementema, gagnade nämligen sannolikt derigenom, att det satte en gräns
för författarens oupphörliga omarbetningar, och påskyndade tryckningen. Men
lika oskadliga voro dock ej vissa af de förkortningar och uteslutningar, som
vederbörandes egenmägtighet tillät sig i sista hand, vid detta tillfälle. Ur
Gymnastik-reglementet uteslöto8 bland annat beskrifningen af några utgångsställniugar;
ur Bajonett-reglementets tabeller uteslötos spetsens öfver flyttningar för
gemenskapen. Det l:sta tempo af »Gard—ge värr!» (mom, 46 jernfördt med 86, 87, 89,
115) förändrades till likhet med det då gällande »Till—anfall—ge värr!» d. ä.
(motsatt till den rätvinkliga fotställning, hvarvid L. fäste så mycken vigt, till enhet
i gymnastik och fäktning) med spetsig vinkel, och ntan ansigtet» framvridning
o. s. v. Jfr. Exercis-reglementets förändring d. 11 Mars 1836. Derigenom stördes
till en del det stränga samband mellan gymnastik och fäktning, som kostat L.
mångårigt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
