Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet - Gymnastik för Krigsmän och Skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
Gymnastik fër Krigsmän och
Sko-toV) till ledning för Exercitiemästarne. Första delen af den
gymnastika Rörelseläran innefattar den pedagogiska eller
medborgerliga gymnastiken.
1. Gymnastikens syfte är att rigtigt utbilda
mennisko-kroppen medelst rigtigt bestämda rörelser.
En kropp kallas rigtigt utbildad, när alla dess delar äro
i så fullkomlig likstämmighet sinsemellan, som möjligt är, med
dess ärfda anlag eller förvärfvade svagheter.
2. Som det är nödvändigt, att soldaten skall kunna föra
sin kropp på det sätt, att han medelst denne må kunna föra
sitt vapen; så behöfver han att lära sig kroppsrörelser, som
han icke förut kunnat; All exercis blifver således gymnastik.
Följaktligen är gymnastiken både krigisk och medborgelig
(militärisk och civil). Båda hafva ett och samma syfte (frihet,
sjelfständighet) men den medborgeliga måste alltid föregå den
krigiska.
Den förra syftar att sätta kroppen i oberoende af sig sjelf
och af yttre ting, således under vår egen vilja.
All exercis är visserligen ett slags gymnastik; ty karlen
lär dymedelst att göra vissa rörelser med sitt vapen, nämligen
medelst vissa rörelser och ställningar beverkade af hans kropp;
men dessa syfta icke till fullkomlig likstämmighet mellan
kroppsdelarne, och blir således ganska ensidig. Gymnastiken deremot
fordrar liksidighet i allt, af grundsats således äfven i sådant
som kan synas oväsendtligt.
3. Då krigaren icke får hvila, eller upphöra att anstränga
sig, när han sjelf vill, utan när yttre förhållande tillåta det;
så måste hans styrka icke bero blott af några bestämda
handgrepp, vändningar, o. s. v. utan af hans hela kroppsliga
förmåga; ty den hvilande ledamoten i menniskokroppen skattar
till den verksamme, såvida den förra har någon kraft att afiåta.
4. Den nordiska krigaren är visserligen ännu frisk och
stark i dessa ords allmänna betydelse; men denna helsa och
styrka äro döda massor, som måste väckas; ty strängt arbete
i ungdomen, en mindre god föda, köldens våldsamhet m, m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
