Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
074
buken. Denna skiljovägg, kallad mellangärdet, som betydligt
bidrager till andhämtningen, genomsläpper dels hufvudstammen
för pulsådrorna och venerna, matstrupen samt underlifvets
nerver och sugådror; härigenom ställa sig bröstets organer i
förening med dem, som äro uti buken och bäckenet lägrade.
86. Men på det att de viljan tillhöriga musklerna skola
med bestämdhet kunna utföra de sammandragningar och
utsträckningar, hvarigenom kroppens rörelser åstadkommas; så äro de
fleste fästade med en eller båda af sina ändar, förmedelst en
hvit, glänsande hinnagtig eller rund sena, på de fasta
bende-larne, som sinsemellan förenas genom ledband, hvilka sednare på
sin insida afsöndra ett slemmigt ämne, hvarigenom rörlighet
mellan ledgångarne underhålles. Förmedelst den oafbrutna
förbindelsen mellan kärlen och nerverna beror musklernas eget lif.
Muskelkraften eller spännkraften står således i oafbruten
förbindelse till kärlen och nerverna, hvarföre de senare utbildas
jemnlikt med musklerna. Skall den i kärlen löpande vätskan,
sjelf kunna återvinna sin förlorade kraft att nära eller utbilda
och underhålla kroppen, måste det ofärgade eller färgade ämnet
införas i sådana kärl, som närma sig centralorganet för
blodomloppet eller hjertat. Sedan blodet slutligen strömmat in uti
högra delen af hjertat; utdrifves det i de å ömse sidor af
detsamma, genom en skiljovägg åtskilde lungorna, hvarest det
kommer i oegentlig beröring med den i luftrörsvägarne inandade
atmosferiska luften, hvarigenom blodet ånyo blifver tjenligt till
näring för kroppens alla delar. Efter denna blodets förnyelse,
återgår detsamma från de fina ådernäten, genom kärlgrenar och
stammar in uti venstra delen af hjertat, hvarifrån det sedermera
utdrifves till alla delar af kroppen; lifligare hos den kraftige
och sunde, trögare och ofullständigare åt vissa delar hos den
svage, sjuklige eller lättjefulle.
Af denna korta framställning bör kunna slutas, att hvaije
gymnastisk rörelse nödvändigt måste under tillräcklig föda icke
allenast sträcka sina verkningar till det frivilliga systemets olika
delar, och utbilda detsamma till större fuUkomlighet; utan äfven
till de öfriga kroppens organer, hvilka alla sinsemellan stå i
medelbar eller omedelbar beröring och i ömsesidigt beroende af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
