Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet - Om angreppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
hålles väl fsst*). För att följa samma ordning i
uppställningen, som iakttagits vid värjan, skola vi behandla så anfallet
som försvaret särskildt.
Om Angreppen.
Dessa äro egenteligen icke andra än hugg med handen
i Quart- eller; Tertz-ställning, så väl högt som lågt, d. ä. öfver
eller under fiendens hand. Då man ligger uti tertz-gard
och hugger en quart, verkställes rörelsen af handlofven, som
alltid bör föra vapnet i så inskränkta och concentriskt
rundade rörelser som möjligt (att ej förlora kraft) med armen
fortfarande i samma böjning som uti gard; under det att
spetsen af vapnet beskrifver en periferie, hvars medelpunkt
igenfinnes, uti vapnets axel, hvilken uti alla rörelser med
vapnet bör vara emellan mig och fienden — så länge som fötterna
ej lemna fäktplanet, d. ä. för alla rörelser i linien (!?). Klingans
läge är så väl under hugget, (?) som sedan det blifvit
fullbordat fullt horizontelt; samt för att åstadkomma den största
kraft, eggen rigtad vinkelrätt mot det föremål, som man söker
att träffa. Ett tertz-hugg verkställes efter samma grunder åt
motsatt hål). Då fienden alltid måste ligga i periferien, ehuru
icke alltid skyddad åt denna (?) sidan, är naturligt att angreppet
måste vara beroende här, liksom uti värjföring, af fiendens
olika lägen. Man kan antingen genom en fint söka att
missleda fienden, och anfalla åt samma sida, som denna (finten)
blifvit gjord; beroende naturligtvis af det sätt, hvaraf
densamma af fienden upptages. Äfven måste märkas det sätt,
dels hvarpå fienden förer sitt vapen, dels huru han förer sin
arm. I förra fallet, för att (om han gör sina rörelser för
vidlyftiga, eller han ej iakttager behörig linie uti desamma,)
kunna genom å-tempo-attaquer komma åt hans arm; eller ock,
(om han uti garden eller uti paraden har armen för mycket
böjd) rigta det omedelbara angreppet åt detta håll.
*) Utg:s anm. S&som bekant är, inskränkes denna foreskrift till höfifåtUt
entanti vid vanlig undervisning (utan balja), nemligen for att nndvika handens
läge p& ryggen, hvilket lättare föranleder bröstets sammantryckning nnder häftig
f&ktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
