Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
mare an vid packningen. Venstra knät böjes något, och
ryttaren låter härvid högra Foten flyttas tillbaka.
409. Inga vinklingar. Hos rekryten bör noga inskärpas
den satsen, att alla hugg och stötar, som icke hafva full kraft
äro förkastliga. Häraf följer a) att ingen vinkling får äga rum;
ty då förloras räta linien och hvad den vunnit för ryttaren sjelf.
110. Om karlen icke rundar röreken utan vinklar
den, vrider han sin kropp, ger således en onaturlig tryckning
med skänkeln, hvilken hästen antingen bjder och dermed
rubbar huggets och paradens rigtning, eller emotstår, och således
vänjes att icke lyda skänkeln. Båda fallen äro lika
ofördelaktiga. isynnerhet då en Origtig skänkelkänning göres af en
plump ryttare.
111. Om ryttaren hotas af en infanterist, bör han
antingen med full galopp söka öfverßygla och nedsabla honom,
eller också i skridt under täta halfva vändningar närma sig,
och strax derpå med hastig sats sluta in på infanteristen.
112. Trycker infanteristen på ryttarens sabel, bör denne
strax med ett primhugg gå till motsatt sida, och angripa
fiendens arm (hand) eller hufvud.
113. Har ryttaren flera infanterister för sig, måste han
tumla under galopp, från ena sidan till den andra, och hindra
dem att samlas och sluta in på hästen, hvilket lätt förekommes
genom hastiga och på afståndet rigtigt beräknade satser mot
den, som minst tyckes vara i ryttarens sigte.
114. Om infanteristen griper i tygeln, för att tillfånga-’
taga ryttaren; bör denn^ raskt med lansen genomborra honom,
eller i brist deraf resa sig i den ena stigbygeln, hålla sig
med venster hand i främre sadelknappen, och hållande ena
vristen (?) hårdt tryckt till sadelryggen (?), luta sig framåt,
hugga tvärs öfver fiendens arm eller hufvud i quart eller
terz eller prim; och när detta lyckats, kastar ryttaren sig
hastigt i sadeln tillbaka; i motsatt fall sitter han raskt af och
anfaller sin fiende med hugg och stötar *).
*) De under 107—115 samlade anmärkningar förekomma strödda på olika
ställeu i handskriften jemte andra ämnen.
Ling. ///. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
