Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidens skrifter sällan skola besvära och oroa eder
noed något dylikt. Förbehållsamhet, t i 11 g jordhet och
konstlodt väsende fån J tillräckligt se, läsa och
erfara; jag hoppas, att denna öppenhet icke måtte
qvar-Jemna någon varaktig ovillja i eder själ, och jag
3-tergär nu till min berättelse.
Beledsagad af minnen och åtankar, sådana jag
beskrifvit, nedsteg jag från kullen och fortsatte
färden till sjön, Nu var det väl mörkt, och
trefjerdedels mil återstodo ännu; men det var icke mer
någon fara. Jag tog nu mina skarskidor och rännde
utan möda, ty det frös icke vid mera. Äfven (ör
hästen var mödan ringare, emedan snön på sjön
icke var , så djup. Blåsten sopar alltid der bort
honom någorlunda eller packar ihop honom, så att
det der alltid är lättare att komma fram äo på
landet. Också hade han stor lättnad deraf, att det
upphört att frysa vid. Förut hade jag alltid varit
nödsakad att låta honom stadna och hvila, sedan han
gått i tre quarts limma. Jag gat honom då hö och
skrapade bort den vidfrusna snön och isen undan
medarna. Säkert tillryggalades icke en fjerdingsväg
i timmen. Någon förmån hade väl hästen också
deraf, att jag gick förut och således trampade väg
för honom. l’å sjön gjordes intet uppehåll, utan
jag sträfvade med ett fram till Gråträsk. Här
mötte mig .strax ett gladt och vänligt emottagande.
Man förundrade sig högligeo, huru jag hade varit i
stånd att komma fram, och i syonerhet öfver hästen,
som icke tröttnat upp på vägen. Hade han icke
egt den styrka och härdighet, han egde, $å*bade
det aldrig gått väl. [ Sorsele hände just under sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
