Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvänne kitar, ch för menniskorna, och den andra
för creaturen. De klagade pi det högsta ofrer
dåligt fiske och hade nu iogen färsk fisk, utan kokade
nfigot torr fisk samt en fogel tillsamman, hvaraf
spisades. Lars Larsson och jag fingo också äta
der-af. Get-mjölk gafs ock att dricka; men jag
mäg-tade icke dermed, emedan, utom getmjölkens egna
kärfva smak, denna hade en ytterst vedervärdig
bismak af orena kärl. Dock drUcko de öfriga med
god appetit. Detta var den enda gång jag kan
påminna mig icke hafva förmått förtära, hvad de
öfriga förtärt, lifter måltiden gingo Vi till hvila^
Mig gafs för hedern skull ett gammalt rehn-skinn
att ligga på; en Välmening, hvilken hade samma
effect som Lars Pefarssons, då han i Jon
Henrikssons höst-viste bredde på mig en långull-fäll,
nämligen att jag blef full af obyra. Långt bättre
begick sig Lars Larsson, som jemnte soneo i buset
låg vid dörren p& något björkris såsom bädd ocb
några vedträn s&sora hufvudkudde. Följande
dagen for Unnas åstad att vittja några nät, som bau
aatt Ut, och fick 5 laxöringar, af ungefärligen &
lis-punds vigt hvardera, ocb en stor sik. Denna goda
fängst tillskrefs min lycka. Siken och en laxöriog
kokades och förtärdes genast med den glupska
appetit, söm Utmärker fiskare-Lappen. Också voro
Ti 5 personer, som åto. De öfverblifna fyra
laxöringarna ämnade man hänga opp att torka; det
enda tätt, som fiskare-Lappen har att conservera den
fisk, som blir öfver; men jag lärde dem att salta
den till graf-Iax och lofvade, att de af mig skulle
få några marker salt, när någon af dem komme till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
