Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledningen, om gamla Swenska Historiens Trowärdighet och äldsta tideräkning - § 3 - § 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har warit den förste af Islands-boarne, som, på gamla Skandiska språket,
författat och skrifwit Fornsagor. Såmunder, som är tolf år äldre, än
Are, har ock skrifwit åtskilligt, utom åtskilliga yngre. Sturleson gifwer
sjelf up de källor, utur hwilka han hämtat sin Historia. Han nämner
Are Frode, widare beropar han sig på Thiodolfer från den Hwin, som
war Harald Harfagers Skald, och lefde i nionde århundad, därnäst nämner
han gamla Släktregister, Langfedgatal och Rynqwislor, gamla Wisor,
och gamle mäns Berättelser, så at han icke en gång kan mißtänkas,
för bedrägeri.
§. 4.
Men man bör ock kan hända undersöka, huruwida de ledare, Sturleson
fölgt, kunna gifwa ljus i de längst aflägna tiderna. Med det Langfedgatal,
som Sturleson sig här åberopar, förstås egenteligen den Förtekning,
på de fordna Swenska och Danska Konungar, hwilken uti åtskilliga
gamla handskrifna böcker förwaras. Afskrifterna komma allesammans öfwerens,
hwad Swenska Konunga-längden beräffar. Are Frode har gifwit
oß en aldeles lika förtekning, i anseende til Ynglinga-slägten, uti sina
Schedæ p. 76. Thiodolfer lämnar oß en dylik Ätteräkning, hwilken ock
stadfästes af Fundin Noregur. Det ser altså ut, som denna förtekning
har all den trowärdighet, som kan åstundas. Thiodolfer upräknar en längd
af tretio Ätteleder ända til Oden, af hwilka de tjugufyra första angå
Swenska Konungarne af Ynglinga-Ätten. Wil man tro, at deßa Konungars
släktlinia intet warit skrifwen, utan blott genom minnet bibehållen,
kan det ock wara troligt. Större delen af Ynglingarne woro lagde i hög
wid Upsala; det war då ingalunda obegripeligt, huru man kunde bibehålla
deras namn, när man af sjelfwa högarna därom kunde påminnas.
Uti nionde århundrad wiste man, hwar alle Ynglingarne woro begrafne,
ty Thiodolfer upräknade dem, och deras Lägerställen, uti sin Skaldesång. Något
när wid samma tid gick man neder uti Freys hög, för at söka skatter,
som uti denna Konungens lefwerne skal widare omröras. Om man
nu wetat, uti hwilken hög Frey war lagd, mer än niohundrade år efter
des död, hwarföre skal man då tro, at wåre förfäder bortglömt, uti
hwilka höga de andra Konungas aska hwilade. Såleds kunde åminnelsen af
wåra gamla Koningar äfwen utan skrift förwaras uti långliga tider. Men
detta oaktadt, är det aldeles obewist, at Skrifkonsten warit aldeles okunnig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
