Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledningen, om gamla Swenska Historiens Trowärdighet och äldsta tideräkning - § 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inlednlng.« .- » . »
grund-menittg- iii wtil om Odan ankomst, som angäettde andra nickel-war-
digja omständigheter uti wtir Historia. At jag har Invarken tiptagit eller
tvederlagt hwad Johannes Magnus-, Lrstjhander,« Petrejtto, och siere
fådatte om fordna Noi-vens Konungar berattat,,fdrtttodar jag lat wara
fbedt med mine Läfares godtt minne-. Har ar endasifrcigan om gamla
Historien,— och jag har dett oforgripeliga tankats , at drße Herrar icke en
gäng bota namnas wid det utfall-. Men derföre betaget man dem in-
ter’i andra rnäl sin walfortienta hedet. Och om- instinkts-bedrager senig
for mycket, lak· detta som redan anfört r, kunna wara tittat-keligt, både
til at bewisa gamla Smenfka Historie o trotpardigljet, såsom ock til ar
staffa någon reda i tideräkningen Dock nekar jag intet, at den senare
puncten hehofde annu mera lins- otn det jtod ar mänta Jgenom alla
de hjelpredor, fotn man hit til kunnat utstaka, har man dock intet hun-
nit langre, än at man något narr kan utsatta pä hwilken tid en Ko-
Æ skeftpat. Mrn ytvatten kan man härigenom göra. nagon Chronologisk
i tätast i«äldsta tiden, med andra Förstar, an de font uti stelfrda Sa-
gorna omtalas; ej eller kan man utmärka tiden eller Konungen, under
hwilken de ryktbara utflptningar af Gother, Longobarder och flera sti-
dana sig tildraget. Savana- gißningar, font wilja uptaeka deßa fot-bor-
gade-«hemligt)eter, aroncistan for driftiga -, eller rättare sagt, förmätna.
En Historia ar ingen Roman, och andra gißningar boraintet talas uti
,Historiens-an sådana, som tagas af uppenbar och -bestt)rkd känning Buf-
wa pri dena fattet mäta gamla Heide mindre rörande och lyrhageliga,
bliftva de ockfo mycket kortare; och en Lasare, sottt ar intetsalt for öm-
tålig, bör inter-låta förskräcka sig, hwasrken af en hop ordentliga och titt-
dertiga namn, ejeller af en okonstlad beråtteife, uti lpwilken intet många
statsgrep, intet många kjtirleks saker, och intet många doft-ankor kunna
hliftva införda. Det ar likwckl ofelbart, at sådant hände fä rosett-i fordna «
dagar, som nu. Mannifkan ar fig nog lik, uti alla tider; men när fädane
ontitattdigheter intet aro af de gamla npteknade, gör man fagrast, om
man går förbi dem. En naken fattning bor toara uti
Historien mera angenäm, an en konstig
och pratande dike
go H·
DJ » · SMHI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
