- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
47

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sweriges äldsta inbyggare, och Forniotherska släkten - § 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. t. Tap. r. « 47

» · §- IS- sot-tio-

Om den gnnstege Lasaren, efter oswerwögandet af dylika hetska

påminnelser, tror sig tner wara i stand, at utnämna Finnari Mis-
nas äldsta förfader, an han warit tilfdrne, ar det mig sa myc-
ket kitlrare, som det nästan skjedt emot förmodtm At« tvärt
Urfader intet leftvat utan Gndstiet1st, ar todeligt as hwad, sont
redan ar anfördt. Man gjorde osser til Thor ont ntidwintetn,
hwilket kallades Thorablot, och hafwer Thormönad eller Januarii"
us har af fädt sitt namn af Skandiens inwånare At Toor
wttrit ansed som rådande dfwtr luft och» wäder, kan slutas
der af, at man afwen i tvär tid kallar Alkedunder, Thordom
Men hwad namnet egenteligen betyder, och antingen under detta
-« namn den ratte Gnden, eller någon afsomnad hielte blifwit
wdkdad, wek man intet. Uki chronicon Alexandrinurn talas om
en Konung bos Aßyrierna, Tenstas benämd, som blifwit dor-
kad som Gud, hwilketts Fader hetat Zames (·). Om denna wid-
skieppelse gifwit anledning til de gamla Skandiers Thor, eller
om Zames uti annat, an uti bokstafwerna kommer öfwerens
med Finnars och Lappars egenteliga namn, Snoml och Same,
kan man intet försakrcu Men det ar utan all twifwel, at Thors
dyrkan warit wida kringsprid. Ty hans namn har warit wor-
dat af alla Skandiska folkslag, uti Swerige, Danmark och
Island. Uti Tawastland har man länge hedrat Thurrisas såsom
Krigsguden ("). Uti forna Gallien eller Frankrike, nämndes han
Taranis Uti England har han ock warit bekant, som man kan
se af en gammal predikan, eller Homilla,-som thloc anfört wid
Bedas Hisioria Eeclelialtica (’). Ja aftven i tvår tid dyrkas Thor
af Hedningar i Rosland, som kallas Tschutvaski ("). Men i synner-
het kan det förtietta Upmarkfamhet, at Thors offer skjtdt iJannarii
manad. Ptoropius berättar, at de aflagne Thulelsoar, som haf-
wa foratio dagars natt otn winteren, på det trettionde femte dyg-
net, wid äskadandet as teckn til solens återkomst, anställa frilade-
mältlder. Man wet at det warit Hedniska werldetts sed, at slutal
deras offer-högtider med gastebud, och faller Thor-offret in tvid
samma tid, som Procopius utmarkers nemligen, i början af Ja-
nuarli manad. Sä at man kan skjaligen hälla före, ar Törnebo-
arnas srdgdegastebud, uti Protopli tid, warit en påsdlgd af defras
Oc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free