Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oden.
62 Swea Rikes Historio.
finnas wäl många dyra sanningar, men merendels illa lämpade ,
och med osmakeliga tilsatser förökta. –W-:rldens skapelse af Aisne
der, själens åtskilda wäsinde frän kroppen- och des odödelightt
bleswo wäl satte utom alt-twifwelsmäl: men deßa grundsanningnk
blefwo intet anwände til sitt rätta brus, som består uti uoriktigt
sökande ester den rätta och warakciga lnksalighekenz tioeirc om blef
alting iotidit ester Politiska afsikter. «Tapperheten hopfogad med
förakt för döden sick högsta rummetsbland dygderna , och den som
dödde uti-krig och härnad, utläfwades en utmärkt lycksalighet hos
Oden i Walhal. Men jämte denna slags ädelmodighets, inplan-
tades äfwen hos folket en outstäckelig törst efter rikedomar, uti
hwilken begärelse icke senare efterwerlden wanstäftats frän sina ford-
na Åttfäder. sTh efter Odens förordnande, skulle« de dödas för-
nämsta· egendom med dem läggas pä bälet och upbrännas. Och
ju fleradyrbarheter, som den afledne pä öälet förde med sig, iu
mera wälkommen war halt i andra werlden. Jnrätningen hade
wäl den nytta med sig, at föräldrarnas förwärfwade egendom
intet. kunde försänka barnen iweklighet, men härigenom utsvriddes
dock en stags wanmagt iil hela Rikskroppen, dä rikedom altid fam-
manskrapades, men aldrig nyttiad:s. » Donna stadga hade sitt« sör-
nämsta afseende pä den dödas wälständ i andra werlden: men til
upmuntriiig för efterkommande hesastes tillika , at högar sku e’ up-;
resas efter förnämt folk, men stenar efter dem, som giordt ig. be-
römda för mod och tapperhet. Dct lämnades eljest frite, at sätta
den dödas aska i jorden, eller ock ar kasta den ut i stöar«, eller
annat waitn. Det förra synes likwäl tvära mäst biliehälliitvid
de förnämares iordsäming, u) sällaii’ kaii man nu. upkasta nägoii
grafhög, uti hwilken kruka och aska intet sinnas. kBägge deßa
stadgar blefnoo i längliga tider efterlefwade. Attehögar och graf-
backar träffas öfwer alt ilandet, och oä mänga ställen ser ment
en oändelig hon upresta stenar,–soin· synes noitna om et almänt
grafstalle för dem, som med utmärkt tappsrhet giordt sig förtieiti
ta af efterwerlden, och när nägon förnäm man äfwen genom
dräpeliga gjerningar gjordt sig älskad, hedrades han bäde med
hög och bautasten.
§. to.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
