Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurdska
Släkten.
Eisten
Beli.
-.
7148 « Sw·ea Rikes Historie. ’
pests-) wossunga Saga- C· IF-
cksiney Torfäuo Hilk. Nam T. I- P- 455s
§. e-
Ester Sigurdpiinge död, uphörde ester utseende Eisten Be-
kio skatskyldtghet, sa at han blef nu Enwäldo-Konung dswer Up-
sala och Smerge, ment Ragnar Sigurdsm blef Konung i Dans-«X
nemark. Anna hade intet regeringssiukan utsläkt all omhet och
kiärlek emellan anhöriga, ty Ragnar och Eistett Bell woro fsv-
trogne männer. Wänskapeti gick sä längt, at de broar sommar
-besdkte hwar andra, et lefnadssätt, som den nyasinare smaken ak-
deles bortjagat ur Konungahttsen," och gjorde-det endast-rit rin-
Jgare folks lott. Eisten Beli kallar i gamla Sagan, rikur Kom.
gur, fiolmennur och witur, eller en rik, mägtig och rots Ko-
;yung («)« Han kallas ock Jllgiarn eller llla’s, som intet särdeles
ßar sto med de nämda titlar, mest däras noiswelo utan- blifwit
Fnom tillagdt, emedan han blef hällen fdr en stor trollkarl- Det
· r··sannoitkt, at asgudasossrett i Upsala intet aldeleo blisroit toan-
skjötm ester YnglingasFamiliens asgäng, änskjont benämnas in-
’ret-, syl-varken under Strato, Haralds, eller Sigurds regementen.
Derao besynnerliga benägenhet sot härsärder, har sbrmodeligcn hast
«den-wärkan, atde intet stort btpdt sig med deßa syslor;, men Ei-
sten,Beti satte offren isull gäng, och det så dstoerflödigt, jak på
intet ställe i Norden skal haswia warit et sädant btotande. Men
det är nästan otroligt, at han gjotdt fina o er ät en ko- soin he-
« tat Sibilla. Andteligen kan det wara lika s förnuftigt at tro pö
den, kan saken fä någon likhet as sanning. »
«Iapadt widunder och häxeri, osta as mycketntindrei anledningar.
en ko, som pä en kals, bwitket Jsraeliterne och Egyptierne MMS-·
-Men man sinnet intet, at Nordiska smaken warit«’pä det sät-
,tet,« och när Sagan tillägger, at denna ko med sic wräletnde så
förlustade fienden, at de slogos fens emellan, och soegjorde sigstelb
synes berättelsen mata gjord at roa barn med. -Oen pä, Elsie-IC
llfsalta warit målad en ko eller ore, dch den samma totd nägot
tilsälle blistvit skatnburete med et starkt härskri som sörskräkt silh-
Lse gamle basera til-
Metl ehuru man behagar förklara gåtan« har dock- wärtan åk
-« -
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
