- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
277

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. I. Cap. 5. 277

(«) Adalitlts Bremensis Hist. Ecclels c. 86. Popmli svconum mul-’Ssgtl,.dik«1
ti funt, praeteren tam ja equis quain iransk-us, juxkax optimi bellatores, SHng«

unde etiam ceterss aquilonis gelikes confringere sidentltr. Ammd
(") Ingmar Widförles Saga. c. 4. p. U. Jacob.
§. 85.

-— Detta lär sörmodeligen wara det förnämsta, som tilldragit
sig under Konung Anund Jacobs regemente uti weridsligas mät-
fä wida det sinnes uti-trowärdiga skrifter anteknadt. Hwad Christ-
na lärans utspridande beträffar , skal det framdeles uti en särskilt
flock blifwa afhandladt. Man tillägger eljest en besynnerlig, eller
oriinmelig Lag ät denna Konungen, nemligen at han hällit fä
sträng räfst i bräktmäl, at när nägon blifwit beträdd med sörkränki
ning af lagen, har hatt lätit wärdera den tilsogade skadan, och
upbränna fä mycket af ogärningsmannens hus, lom däremot kunde
swara («). Det är wäl intet stjäl at anse nägot söt otroligt, en-
dast därföre- at det är orinimeligt.- Människan är i set avförande
elomoltast Gdan, at man understundom bör sätta tro til åtskilligt-
endast därföre, at det är orimmeligt. Men de som lämnadt oß
denna upbyggeliga lagen, äro fä litet underrättade om tvära gam-
la Handlinaar, at de uti deßa tiders Historia äga nästait intet
witsord. Det är troligt, at"de shordtinämnas en Anund Käl-
bränna eller Kälbrännare, dä de straxt tvelat gisnoa ordsak til et
fä besynnerligt namn, och således betsent sina läsare- med egen til–
knäckning, famts lämpat altfammäns pä Anund Jacob, ester de ’
entet haft sig be nt nägon annan Anund pä Swenska Thronen.
Med denna Koi kännare torde liktvä"l wara,en helt annan beskaf-
fenhet, hwilket uti Andra Delen» lormodeligen skal utredas. Om
Konung Anunds giftermål wet man intet -mer,.tin hivad en gam-
mal anmärkning wid Adanius Bremensts gifwer wid handen ("),
at des Geinäl hetat Gunhild, som nägon tid lefwat«änka ester
sin Herses.«ddd. Uti et gammalt släktregister, som Arkebiskopen
Erik Benzelius lätit trycka efter Wastovii Vitis aquilonia, skal
hall bof- eti dotter font hetat Guda, hwilken warit gift med Ko-
nuitg SMHI Ultson i Dannemark, och blifwit skild frän honom
för den släktskap, som warit dem emellan. Men as Sturlesms

M m 3 wrt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free