Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. I. Cap. S. « 289
sagt år sådatt, som nu följer, och liknar en fulkomllg tjärlag-
saga («). -En hederlig matt i Swerige hade en ganska tvacker
dotter, sotn wid et tilfälle gådr nt i marken at roa sig med
sina leksystrar. Hår blef hon bortröfwad af en björn , som i
stallet för ar ldnderstita stt rof blef kiar i det samma. Men
som Björnett gjorde mycken skada på de hjordar, sotn betade
i ttegden, blef han åndteligen upjagad nr stt ide, och ihiålstas
gen, och den bortröswade flickan återförd tll sina anhöriga. Men
hon wa«r redan hafwande af sin Björli, och födde en fon, hwil-
ken efter fodren blef kallad Björn. Dennes fon war Torkil
Sprakeläg Ulf Jarls faders Så orimmelig font denna Saga
år, har likwal en Engelandare giftver oß en dylik ståktlinia til
Thorkil Storakeng «(«–j. Atman kunnat såttia tro til, at denna
startens åldste stamfader warjr en tvårkelig Björn», år ej så myrs
ket Underligt,- emedatt man trodde på den tiden nästan alt, allenast
det war omanligt och otroligt. Man synes likwal kunna sinna n-
tan särdeles sswårighet, hwad som giftvet anledning til dikten.
Jungfrnn, som hår omtalas, lår wärkeligen bliftvet bortröftvad af
någon stogoröfware eller Sligamader, som Sturleson kallar så-
dant folk. Om han då warit förklädd i en björnhnd, blifwer
hela Historien hegripelig, och sjelfwa Sagtm synes intyga , at
händelsen tjldragit sig i et land, dår björnar sinnat-. Jag mer
intet om· deßadjttren åro til fångs i Engeland. Björn, den för-
menta naturliga björnens son, år ej för annat bekant, ån ar han
wid tiltaganoe ålder, mycket strängt hamnade sm faders död.
Thorkil Sprakelåg år nog nåtnnd hos Historieskrifwarna, men
hans bedrifter år man okunnig om («"). Haris tilnamn lår wa-
ra et wedernatnn, som honom år af Historieskriftvaretilögnad för
någon särdeles egenskap, til at skilja honom från andra som he-
radt Thorkil, och lefwadt på samma tid, eller kort därefter. Man
har nå samma sått af Folkungarna kallat en Fillbyrer, en annan
den Tjocke, och den tredje Snyffel. Om tvår Thorkil haft nå-
gra flackar i attsigtet eller eljest på kroppen , ar det intet underligt
ont nian kallat honom den språkliga. Men då lår det wara af-
wen så orimnteligt, at kalla hans-stake »Sprake,leggar, som at kal-
la Folkungarna antingen Filbhtrar, eller Snyfflar. Hwad som
fattas uti— Thorkil Sprakelags Zmnknnnigljet, npfylles genom des
— o
Nam-IQ
Mön.
barns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
