Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. 1 Cap« sys Hj-
stal lösas emot Obyströtnntett, som Toirsäutz gisever tvid handen-
tvar trägen nog låtsa för en friare. Dsock torde äfwetr Torsäi an-
märkning hafrva sin grund- i anseende cil olika tider. Och kan
wara troligt, at Jotarne ändteligen ledsnadt tvid det oroliga gratt-
skapet af Norrmätrooch.- Swear, och dä flottat sina boställen läng-
re i öster (3). Atminstone bör mint göra denna uträkning af
Samfon Fagree Saga (4).’ Har säges nemligen, at Glysis-
rvall läg. öster för Risaland. Jfrätr Risaland mot Norden läg
Jotunheim, hwarifrän til Grönlands ohygder mötte landet Swal-
bard, uti hwilcet folket blef mycket gamla, och lefde ända til
twä hundrade är. Pä et näs font härifrän gick ut i hastvet, tvar
Smätnöialand, hivar folket ej blef mer än fämtott är gammalt-,
och aflade barn när de woro sju är. Denta berättelse, som docs
synes hastva fädt nägon tilsats af fabel, torde wara satin, i an-
seende til Jotunheims belägenhet i senare tider. Men dä man ta-
lar om den aflägnare ätderen, har Jotunheim ofelbart Zräntsadt
tll Swerige. Ja man «torde ock med stjäl kunna päst , at fä
wäl Norrige, som Swerige och Danmark, warit en tilhörighet
af det fordna Jotland, eller Jotunheim Nores och Gores hät-
«färd bekräftar denna gisnina Men en widlyftigare undersökning
i detta ämne skulle fördjupa Läsaren uti alt för uråldriga Fornsagor,
som torde mindre wara i tvära tiders smak, hwarföre det lämnas
til andra tider och omständigheter (t).
· (t) Herta-arter Sagan«c. t. p. r. .
(2) Tor-fötts Hilt. N, T. I. p.· tes-. -
. (3) «Man kunde härcmot intvändtt, at fä träl uti det fömenta äldsta
Jotunheim-, som i det nyare nämnes liktväl häradet Glösiswall och
— hufwudstad n Grund. Men otn Jotarne mot-v et wandrattde folfstaa,
hafwa de unnat kalla sina Konungars boning, icke destomindrr med satu-
-i ena nattm, änstjönt de flyttat, nu til et, ntUil et annat ställe. Dock
detta ät en blott gisning, font lämnas til Läsarens egit omdöme och
bepröfwande. ’
(4) Samsons Fagrea Saga. c. tz. p. 20.
(5) Den- sunt fan finna sig tvid denna anmärkning, torde ock funna tro-
at Jutlarrd ännu behållit namnet af deßa utgamla tider-.
- .. s- IF. .
’ Biarmaland—- hade sina egna Konungat«, font understundom
woro statstoldiga under Koi-ungarna as Jotunheim Landetlz be-
» « . gen-
Forsas
Gränßr «
tänder-.
Jones-«
herm-
Biarnta
land,
,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
