Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. rdna
Yansor
och
Ländin-.
Ted-mo-
nia.
Scandi-
Aavia.
l
l
Statidiå.
zzos Swe« Riep- Histori-
le Grekiskeoch Latinske Häfdeteknare hafwa ock haft någon kund-
lkap om tvära Nordiska orter, men den hafwer watit nog stym-
pad och ofutkommen Pomponius Mela berättar, at Codanos
nia tvar den största af alla Dar, som täon uti sim- codano el-
ler Ostersibn, han gifwer ock wid handen, at Cimbri, Teutones
Hermiones bodde uti eller omkring sterstdtr Solinuo ta-
lar om Scandinavia och fager, at dar war intet stort utom sjelf-
wa Landa. Plinius underrättar oß, at Hillevioneo bodde uti-
Scandinavien, fdrdelte uti fem hundrade bylag, eller hwad man
behagar kalla des Pagi. Jbland Oarna uptaknar han, Scan-
dia, Ditmnm Bergds, Nerigoti. Widate omrörer han Pan-
nomanma, Bavia, Basilea. Hwad som gifwet anledning til-"
alla deßa olika namn, ar smärt at saga Efter utseende grundar
sig större delen va skeppare-tidningar, som roat intet hällas for de
alratilforläteligaste, men bewisa tikmäl någots nemligen, at Landet
mar öde. Ptolomäustalar om fyra Scandia, af hwilka den
första låg längst i öster, och i denna bodde Chedinis ät mäster,
savoni och Firesii ät öster, i foder Gurät och« Daucioneo, men
midt uti de sa kallade Levoni. För en widlyftig nndetsokniiig om
deßa och mera dylikt förskonar jag läsaren. Rudbecken uti fin
Atlantica, Lundins uti Xanioiris, « och Peringstjöld uti sina an-
märkningar til« Theoderiti Veronensis Lefwerne, och flera hafwa
samlat, alt hwad som kan sagas i deßa saker, och nästan något
mer. Jbland alla de gamla, har wcll Tnditus haft basta under-
rättelse-i om tvär Nord. Mett han bryr sig mer om- at belkrifwa
folken an sielßva Landtk, . och ar hans,«witnesbbrd nog.. betydande-
som ock skola blifwa brukade på fina stallen." Genom Giöthernad
inbrott i Romarnas länder, bdriarswåoNord at blifwa alt mer
och mer bekant för dem-font bodde istider, och beskriftver Pro- —
copius Swetige och Norrige« under namn af Thule (-c). Han, «
ar ock den förste Auctor, som nämner. de Danlka. Han berättar
likaledes, at Hernlerne satt sig neder har i Thule, men ntirv det
lkjedt yttrar han sig intet. Besynnerltgt tir, at Hernle-rne nämnas
på intet ställe uti tvära Sagor« dock kan wara troligt, at deße
aro de Humm, soin däremot fri ofta.omröras. Det kan wara
mindre· underligt ,- at märe gamle Swear och Jfländare kallat dem
Hakelier, nar man påminner sig, at de warit underkufwage af
- gun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
