- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
340

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gyttre-
plum-
gama-

340 Swea Rikta Historia.’ ·

tid warit ganska isi)k.bat. Det wil så mycket stiga, at hatt warit
en wålfrågdad röftvare. Under en sitt Wikinåsftird träffade han
Ryska Landwårnarmannen Rognwald, sontl g wid Ryska stran-
den med fem fartyg. Eigil hade intet mer åts et enda fartyg.·
Men denna omständighet kunde intet hindra honom ifrån at an-
gripa Rnska Fålt-Oftverstei1, som ock efter et alfwarsamt motståtid
blef öfwerwunnen, och så sargad, at han genast dödde, fedatt han
berättat för sin Herre, Konuitg Hertryg set nederlag. ·Uti skrika
Konungens Hof uppehöll sig deit tiden en Norsk Ptins från Ha-
logaland benämnd Aos-mud, hivilken intet gaf någon annan af-
roentytare efter uti mod och öfwerdåd., Dentte blef utsänd at
hämmas på Sigil. Asmund hade intet swårt för at sinna sin fien- —
de, som hade intet- brått om at lämna Ryska Kusteena. Så snart
hatt tråffadt Eigih frågar han på hwad fått han wille betala
Rogntvalds dråp, hwilkett warit förordnad at betacka landets
gråntsor. Eigil swarade, at han war intet toan at betala får och
boskap, som hatt tog· til sit nödtorftiga uppehålle. Asmundlåt då
förstå, at han wore sinnad, at efterleftva Konungens befalning,
och« bringa honom dens hufwud, som warit Rognwalds baneman.
Eigil yttrade sig därpå, at en sådan befalning intet wote få lått
tvårkstcildz tilböd likwål sin manskap åt Asmund.· Men som detta
afskrgs af Asmund, föreslog Sigil, at det wore då anståndigast,
at de tnåtte ensamme försöka hwarandra, och skona sina följesla-
gare. Detta wilkor blef emottaget, och siogos deße Kjåmpar se-
dan hela dagen, utan at någondera kunde såja- hafwa förmån fratn
för den andra. Mot aftonen stadnade deras taflan, och åto de
förtroligt med hwarandra. Audra dagen börjades den påbegynta
Kampen på nytt med samma ifwer, och lika saktmodighet på Eigils
sida, hwilken tilbödnu som förr sin manskap och förtroende, men
med lika afslag» på Asmunds sida. Sedan de långe slagits , och
Asmund såg sig löpa fara at biiftva nederhuggen, kastar hatt
wårjait ifrån sig och griper Eigil om lifwet.f Hår hade Asmund
förmånen, emedan Eigii tvar enhånd. Han fick då Eigil Under
sig, hwarföre han ock springer up efter fet swård til at döda sin
medtäflare. Eigil förtretad dåröftver at han intet kunnat winna,
glvrde ingen rörelse til sit befriande, utan tåg helt orörlig och tvån-
tade döden. Af denna hurtighet blef Asmnnd så bestört, at han

. nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free