Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. 1. Cap. 9.« 355
nan ägare, samt all slags synd i sam-nia omständigheter Dana-
arf innefattade twå olika rättigheter, ty i kraft däraf tilågnade sig
Konuugen, så wäl qtvarlåtenfkapeu efter den, som ingen arfwinge
lämnat ester sig- som efter en utländning, hwilren dödde i landet.
Bägge deßa rättigheter förklaras i Westgjötha-Lagen (1), hwar-
est först stadgas) at, när någon dör utan arfwingar, bör Konun-
gen årfwa, därnäst, at, når någon Engelsman dör, och des nästa
slägtingar intet åro närwarande, tilkommer Ofwerhetett den dödas
efterlämnade egendom, sedan et år gådt förbi, och ingett anmält
feg til arftagande. Men i den händelsen , at en Tylk man dör i
landet, tilhör den efterlämnade egendom Konungen genast, ifall
den döde intet lämnadt barn efter fig. Detta Danaarf kunde
åswen därigenom blifwa något indräktigare, efter där war stad-
gat, at den, som satte sig neder i Grekeland, intet sick årfwa (2).
Det är bekant, at Riksens förmögnaste ungdom uti tionde och
ellofte århundrad, merendels försökte sen lycka uti Constantinopel«,
eller ock i Holmgården hos Ryska Regenterna. At Konungarue
här i Norden betjent sig af Strandrätten, kan slutas af Harald
Gormsons förhållande .i Dannetnark, då han tillågnadt sig et- Jsi
ländskt »Fartyg, font strandat på Danska kusterna (3). Detta
kallades Wagrec, hwarutaf Fransosernas Droic de Yme. twif-
wels utan har sm uprinnelfe, och betyder ordet intet annat , än
sådant gods, som drifs af wågorna. Man har liktväl intet ty-
deligt bewis, at denna rättighet i deßa aflägna tider blifwit ut-
öfwad i Swerige: men det är ej troligt, at wåre förfäder i
detta mål . warit fårdeles miskundfamare ån deras andre grannar.
UplandsiLagen har- likcvål en långt hederligare stadga, då dår·
förordnas, at alt hwad, som bärgas af sjönöd, hörde rätta äga-
ren til, och at bärgare lönen borde aldeles ankomma på ägarens
frttvtlltga erhänsla. Det enda arftvode, som lofwas wid sådant
ttlfälle, war, at den som halp i stönöd, borde blifwa ansed at
svara så mycket hederligare, eller matt få mycket bättre (4). En
isig stels ganska hedrande belöning , men som äswen i wår uplysta
tid, förmodeligen intet skulle wara särdeles kraftig för almänheten.
Om Wagfyttd, Botnfyttd och annat Strandfynd warit råk-
nadt tbland Kronans« rättigheter eller ei, tvet man intet-
Yo2 (1)
Konunga-
masten-
Strand-
rått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
