Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dec. x. Cap. .,. . ze-
war ock den Swenske Konung Lachiman, som fölgde med Konung tron-inget-
Knut den Store til Engeland, och som efter utseende roar Ulf Jarl Mak-tria-
Thorkel Sprakelaso son , hwatotte tilsdrne är påmint. Deße Her-
rar hade intet sw rt for at räka sma siender, emedan de hade ge-
menligen inga wanner,- utan hwem de hinke och mätte gaf dem
genast tilfalle at utöfwa sin röfwattde ntnndosn. De woro dock
ofta så beskiedelige, at handelsfarace lämnades oantastade. Siö-
konungar woro as samma beskassenhet, ty de ägde sällan nesgot
land, Utan swafwade alt utfdre som stöfoglar på wattm. Ja wat-
net welr deras egenteliga element,. så at de aldrig wille taga hwar-
ken mat eller hwila i något hus (2). Dock lefde intet alle så
strängt, utan somlige ckgde ansenliga riken, men likmäl för sit sta-
diga farande til sido, bleswo de kallade Sjökonungar. Säledes
ser man, at Gylfe kallades Siökosnung, och äfwen Söltve Hög-
nes sott frän Niardd, hwilken ryckte Upseila Konungarike ifrån
Eisten m. m. Näokoklttttgar woro ock et slags Sjokonungarj Näsw-
hwilka hade sit tilhäll wid något nas, och daraf sade sit namn. mmgsw
De som af mindre wärde idkade samma handtwark, blefwo föer
modeligen kallade Näsewisar, och som alle deßeerkjtinde ingen Nösewü
ftverhetre, utatt solgde uti alt sina egna nycker, ar det lät at WC
begripa, hwarföre oförskiamt folk bliswit kallade naselvise.
(t) Sten-keson T. l. p. 376. .
(2) Sturleson T. I. E. 4o.
s
§. 14.
Men as det, som i de sörutgaende påminnelser är andrager;
sinnet man, at Länregeringen ifrån urminnes tid warit i brus
kar i Norden, och det fä wal»i Dannemark som i Swekige- Ut-
wilka Riken af ålder warit Ofwerkonungar, och under dem min-
dre Lantagarr. Deras mening torde sördenskul wara nog grundad,
som hälla fore, at Länrättem Jus Feudale, utspridt sig frön mä-
Ta orter til de andra Riken i Europa. De uti denna delen as
Lagfarenheten förekommande ordalag och termer-, komma ock i
unde-n merendels sulkomligen dswerens med Swenskan. Jag an-
r likwcil detta blott fasons en Historitk sannolikhet, och ingaltktldss
som någon särdeles hedet för wåka förfader, emedan Laneegeringen
. q a as
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
