Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— « Del. t. Cap. Io. 375
Adel pä denna grund aldeles ingen gemenskap med Odal, som Swenika
egenteligen har afseende på ägande rätt öfwer fast egendom. Då Folketi
Adel däremot uti fm egenteliga betygelse syftar på något utmärkt, film-TUN-
betydande och förnämt. Man kan sluta det af åtskilliga gamla
ord, som förekomma, dels uti Nordens gamla Lagar, dels på an-
dra stallen, såsom Adalman, äkta man, Adalkonm äkta hustru,
Adalfylking, förnämsta staktordning, Adalport, förnämsta por-
ten, Adaltin , högsta eller förnämsta Domstol (1). Uti deßa
och flera dyli a— ord, eir meningen af Adel intet särdeles lämpelig.
Mrn mäste likmäl medgifwa, at order Adelsman på intet ställe
i tvära gamla Handlingar förekommer i den mening, som det nu
brukas, "Mt)cket mindre bör matt föreställa sig- at skälsenran,
så wida det stal betyda Adelman, är et ord, som kan föras til
deßa tider. skäls efter gamla bruket , beteknar en fri man, som
intet är träl, hwilket ar så almcint, at det behöfwer intet bervists
och blef detta ord dö först anwandt til at utmärka en Adelsman,
da Rusttiensten i Konung Maris Ladulcises tid wardt införd til
Rotteriets förstärk-ande, och de blefwo kallade Freilsemän, som
frälste sina gods frörr skatt med underhållande af en dugelig häst
och karl. Men när man will skaffa sig et rätt begrep om de ford-
na tider, böra de anses för bönder, som annars kallas Jordcigaw
de, med de äter som buro Thignarnamn, böra anses för Adels»
Jmedlertid bör ingen falla pä den tankan, at man har sätter för-
stort märde på denna tidens Adel, när man påstår, at de woro-
af Kungeligt blods Engelsmcinnernas Adeling, som med tvärt-
Adel ar alt et- lamms endast på Konungabarn och deras arfwin-
gar. Säledes sinnet man wara anmärkt uti Konung Eduars La–
gar, at de allena, sonr woro födde af Konungar, bura namn- af
Adeling (2)«. —
(1) Verelttts in- lndice:: Ordet Adel, hivat-med- cistven bör jämför-ask
I. Guams undersökning de Vocsbulo Herremand in Act. sociek..
Henrik-att T. Il. p- 269, hivar han- tvivlyftigt utförer,« at Adel. och-
Odal ciro tio-inne aldeles olika ord.
(2) Leges Eduards confessdkis c. 35. Rrx veto Eduardns Eds-stums
filium eorum fecum retinnjr, et pro- fuo nukcsivit, er quia cogitsbat
het-ederts eum fscere nominavit Adeling, quein nos dieimus Domicels
lum. sed nos jndifckete de pluribus dit-sinus, quin Baronum Aios vo-
umus Domicellos, Angli reko nallarn- viii notas Regum.. Det är ia-
Ict-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
