Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373 Swea Rikee Histdria.
SIMan garnas afskaffande. Jcke destomindre gifrdes avledning, at denna
Fonet i wardighet warit åtminstone i några gäster -tirfteiig.- Säledeez kan
OIMMUE man intet twifla, at Godbrand Jarls efterkommande ju«titagnat
sig Jarlenamnet fom en atfteiig tiihdrigher Wastgdtha Jarien
Ragnvalds-ave twrlnne söner, hwilba bagge kallas Jarlar (1).
Pä samma fatt roar befkasat med Godbrand, Hetses efterkom-
mande, som förr ar påminn Nar Olof Trygrvafon wille göra
fin swäger Erling Skiaigfoii iii Jarl , afslog han det, med föreba-
rande, at alle hans förfäder tvarit Hersac (2). Detfones förden-
skul, font sjelan wärdigheten« kunnat wara arsteiig hos; toißa slag-
ter, men at förläningar-ny som därmed warit förknippade, lismäl
berodt på den regerandes wälbehag, anstxdnt det Ian wara san-
nolikt, at sonen efomostast efterfölgt sin fader i Lönet, dock utan
at han warit berättigad dartii, såsom til en i arf tiifaliett egendom.
(1)- Sturleson T. l· p. Ft7.
— ·c2) Sturleson T. I. p. 251.
s. 8.
Hofbeties Om Konungeno Hof eller Hirdmän warit raknade för Abel
VMS– wer jag intet. Det ar troligt, at deßa syslor wartzt"» efter omstattdige
hekema förmanade, stundom af- Bondesdnerz stundom af defor-
mamare efter· Oswerhetens waibehag,- och wederbdrandeo skickeiighet.
Huru wida Herremäm om hwitc» talad nti Koi-ung Magris La-
dnkåses stadga (t) af är 1280 k- na föras-iii denna kidens Adei,
sekret ar ganska owdeiigt Ont med ordet skal beteknas en Härman
UM- eller krigsman, som. af fwetizeteii watit föriand med någon fa-
siighet, hwarutaf et tvist antal krigsfolk skulle wid tiifaiie utrustas,
dr ofelbart, at Jariar och Herfar måste nodwckndigt räknas-« bland
Herrman. Men som sörmodeligen flere Låntagare warit, iixjikanc
det, hwiika uti deßa krigiska tider woro förpliktade at fdija Koi
nnngm i hår-färd, med mer eller mindre folk, efter Lanenssstoriek,
få ar sannolikt, at Herretnän denna tiden intet( gjorde något far-
fkildt ständ. Den fom for dirigt wil inhämta någon Underraiteife
om Herremanna wardigheten, kan läsa J. Grams Tractat om
ordet serven-and, ehuru wai jag intet kan neka, ar det ser ut,
font denna inracning hörer tii senare tider.
ct) Biärköa Rätten uti Bihanget p. 2. §- J-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
