- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
384

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384 « " : Swea Rikes Historia

Hushsp ock; som Lagtnansksysloene warit pä et wißt sätt ärfteliga, ty
vina-Lim-Lelgliian.Tl)org"nys Langfedgar eller förfäder, hade warit Lagntäit

slipning·
·nl. m.

KO-

nti .-Tinnda"Land.ij mänga Konungars tid (1l. Jbland Wäst-
-gotha"La-gmal·i’ ser man, at Karl as Edzwäre lämnade Lagmans-
döniet.ä"t·«smfon· Algot Karlson, och at Gitkrug Algotson, änstjdnt
olin)«ndig, hade blifwit Lagman, om han intet sielf aflagt sig wär-
digheten, tll des han kommit til mera stadga och mognare är.
Det är ock troligt-, at Lagmannen haft någon förläning tll belö-
ning för sit befwär, emedan där sinnes stadgade i Wästgötha La-
gen, at Lagmannen skulle hafwa Landskyld, som wal- fent tiog ndt
hwart sjerde är af Mohäead (2). Nar« intet Tinget holts under
öpeli himmel, församlades de Tingldkande hos Lagmannelt, som
hade sen Malstnfwa eller Tingssal uti sit egit hus, som där be-
rättas oin Thorgny Laglnan (3). Lagmannens myndighet tvar
gotiska stoe, ty deras domar ansägos som lag. Men när nägon
stridighet befanns emellan Lagarna, skulle Upsala Lag tjena til rät-
tesndre, hwarföre ock Tiunda Lagman ansägs i det hänseende, som

fioewLagman for de andra, emedan de nödsakades at inhämta
hans utlätelse noid sädaiia infallet-. J synnerhet kvar Lagmans
ivärdlghetele därigenom betydande, at hale ansägs som en Tribu·
uns plebis eller folkets forswarare; hwarföre ock, när Konungen
eller Jarlen höllo Ting med Alneogen, swarade allid Lagmannen
på Böndernas tvägnar (4). Sä at när Lagmannen intet wat:
när-makande, kunde ingen almäit samling hällas för Alta-Götha,
eller Swea Ting, emedan den allena hade den särast, hivar Lag-

nlannen welr tillsades l5).

(1) Sturlelon T. T. p. 478.

(-.-) l Fl. Tingm. BJ WE. L«

cz) Sten-keson T. I. p. 481.

(4) Sten-keson T· I. p. 478. ’
(5) 1 Fl. Tingnl. B. WgL

· S« 4.
Ai Konungen sä nu som tilförne, hunnet hast högsta done-

"TJEH«JE’F Tånkgdltlm förstås af sig sicifi Ester Odens inrättning woro kols

Nömndx

Dlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free