Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zss Sweä Rikes Historiets
Huss-äts Nckmd hade assagt (1). Denna höghets rätt ärna an oskiljakti
sing- Lars frän Konungsliga Majestcktet. Men at man darsörestbrukat rodds
ipn
ing.
m.
ja frän Hersen til Jarlen, eller frän Haradshöfding" til Lagman,
och därifrån til Konungen lckr wara något, som med denna tidens
tänkesätt intet kommer öfwerens. Wi hafwe lärdt af Edda, at
Jarlens utslag och dotn ansågs för sä rättwis och klanderfri, som
Konungens egen. Pä denna grund tvar intet tvad ifrån Fatten-
fast Konungelt kunde wara obetaget, om någon besynnerlig kvald
wisat sig, at stels widare stjarskåda målet. Lagmännernas domar
woro fä«heliga, at de ansågos för Lag. Mait kan således finna,
at det ej heller roar wanligt, at beswckra sig öfwer deras utslag.
Mycket mindre tvar det brukeligt, at Konungen yttrade sig endast
öfwer de mål, som warit förut af Underdomaren stiarskädade och
afdömde. Utan saken lär förmodeligen hängt så tilhopa, at hwar
och en klagande kunde andraga sina kjarotnål, antingen för« do-
maren iorten, eller ock inför Konungen, så framt Ofwerheten war
närtvarande Jnga mät woro afstangde från Konungens egit af-
görande, när de twi ande anmälte sig. Man ser det icke allenast
af den dom, som rik Segerseill fälde uti den Danska Hroes
sak, utan ock af Olof Skötkonungs öromäl, som sielf dömde
dem, hwilka gjordt wäld på S. Sigrids släktingar (2)- Lika-
ledes afsade samma Konung sielf domen uti det twistemäl, soin
Emund Lagman föredrog, utan at någon dom warit såld wid nä-
gon nedre domstol. Af Are Frode wet man, at dar woro Lag-
man på Jsland, men intet tekn är, at twistemälen warit först
skickrikådade wid« någon ringare domstol i de äldre tider-; innan de
blefwo hanskutne til Lagmansreiteen Man kan fördenstul med alt
skäl tro, at Lagmansratten äfwen hos oßi de äldsta tider, afgiordt
alla förekommande mål, utan- at de woro wädjade dit, eller road-
jades därifrån. Den inrättning med flere subordinerade-Domstoi
lar, lär fördenskul wara et nyare påfund, som hos oß· leder sin .
uprinnelse frän Romerska och Päswelagen. Ja kan e1 heller be- -
gripa, at tvära förfäders Lagskipning roar varföre sämre. Man
har stjäligen ordsak at twisia, at et utslag är desto rättwisare,
efter den ene Domaren dömt pä et sätt, och den andre på et an-
nat. Ej heller kan jag anses för locksaligare därföre, at jag
måste resa et hals hundrade mil, eller mer, för at fä tveka on:
ml
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
