Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husbåls
ning , Lag-
stipning.
tn. m.
396 Swea Riseo Historia.«
Haralds Bönder midt uti staktordnin en, och hela Hofbetienlngen
där inunder, sä wäl som Konung araldo Poeter, eller Skal-
vec (1). Thor-gny Lagtnan den äldre, hade största delen l segren,
font Erik Segersäll watt östvtr stn brorson Styrbjörn. Och när
stelftva Fruentimbret war deltagande understundom i de blodigaste
drabningar, är nog tydeligt, at andre än mindre afbollo sig frän
härfärder. Ester alt utfeende bestod Konungens enstdlta styrka för-
nämligast i Hofstatttr. Konungarne underhöllo altid wid Hofwet
Tolf betydande Kiel-lipar eller Berserkar, som delte sin tid emellan
Wikingsfärder, och Landeto inhemska förswar. Man har hördt,
at Oden pätog sig ensam at förfwara Landet för utwärteo sten-
der, hwilket ock med Olson-betens manliga och dageliga Hossolk
·mätte wätkställas. Och lär den tbrfatning, som Tacitus talar om,
söt-smar-
anstalter-.
förnämligast höra til Oden, och deo närmaste efterträdares tid,
dä han berättar , at gewär bos de Swensta intet brukades alman-
neligen, utan sdrwarades bos Konungen utaf nägon af trälarna.
Hwilslsn inrätning likwäl efter all liknelse intet räckt särdeles län e,
ty när Alino en kom betväpnad til Tingen, woro gewären o el-
dare-uti alm nt brak. ch wid nägon yppad almän fara tvar
ingen fri ifrän at draga i fält, bwilket kan stutao af Helsingela-
en, som befaller, at hivar och en, som war kommen til mogna
r, stulle hälla stg fem folkwapett, nemligen Swärd eller Ym-
Järnhatt, Skidid, Brynja eller Musu, och Väga, med tre tolf-
ter arfwa eller vilar (2).
ct) Saaobrott p. et.
(2) 14 Fl- Ting- B. H. k. —
§. rzs
Sotn annars Landet war med stegar, strömmar-, sillar och
fjärr iaenomsturit, mar intet särdeles at frukta tzl Land- fbk nä-
gon fiende, om man undantager de smärre krig, som Folksk-
Ionungarna stF emellan hafwa kunde. Hela upmäkklsatnheten an-
tvändes pä st stranden och ded beräkning , dä man intet företog
nägot längtoäga täg emot nästgränsande eller» aflilgnate stenoer.
Landet roar strdenstul indelt i Skeppsm, bwtlka omtalat fäi råg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
