Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Steen Rikeos sistone-.
fä §. t4.
xxiv-IW- Wid atmännas Ledingarl toarvsstidan anstalt. Stotmännerne
MIIOLCIIhttde sina hemwisi tangearstranderna,« och hade hivar och en sin
WWW Skeppsbrogga—(t). Det« arJ ost trollst, at Sten-mannen haft näs
Lezspgj gon förläning tii sit dosialle.s Atminsione tvtxr det få inrättade i
Dannetnark, och kallades där en sädan göt-v styreehaftte, hwilken
ock sgick fotn Moa-län i arf. Htoart skeppstag hade sin egen
hamn, dit fä roat skeppsfoiketsfom fdrrädet fot«antladeo-·(2).» Fora
fartygsraknades«- på hwart hundari eller Harad i annanhet , men
af Wastmaniand utrustades allenast twänne af häradet, och lögo
alla Landerna for Leding, undantaga-ide iUhmeä och Bogdeäs med
alt det dfriga af Wäster Norland, hivats inbyggare intet betalte
mer an twä blästurtn skin, skärvars kan handa, for hwar- man,
fotn war tjugu år gammal, men däremot woro de förpliktade at
forsioara sig sjetftoa (z)». Man forebrir gemenligen," at- aintcinna
Ledingen roar« tolf hundrade, fartyg« af heta Sweriae, då dar ät-
tninstone fordrades trehundrade Harad dar tit. Men fä många
aro intet nu i sjelftva Siverige, och torde således näppeligen warit
til fångs den-tiden.·- Jcke desiomindre ar all lsknelfe, at et fä stort
antal af fkeop, och, kan fkte storke, kunde upbringao, nar det be-
höfdes,« fast de intet alla woro Ledittgs fartyg. TV nar Jarlar
och andra märkt-nian, fanit bönder och Wikingar, iamte Konun-
getts egna fartyg församlade-; måste Flottan biiftoa nog talrik.
Man har sig bekant, at ordenteliga Flottan ur Dannsmatk gjorde
niohundrade och trettio fartyg, oaktat Skåne och Halland allena
utrustade ethundrade och sjuttio (4). Ntir Sigurd Ring tågade
emot sin faderbroder Haratd Hildetan, hade han twä tusende fem
hundrade-» faxens,i izsdet minsta, af Swear och Norman (s). På
detta siitt fer man nog, at Swetnka sjömakten warit ganfka be-
tydande, fast man intet tned säkerhet skulle kunna utsatta Ledings
antalet. Ledings fartyg-ett woro annars nog .fmä, men de förnä-
mares krigsikepp woro större. Pä Herauds fartya, dä han feg-
lade til Biarmaland, woto twä och sextio män (6). Andra äter
woro större, säsotn man sinnet, at Ening Skiaigfon for merendels
på et skepp, fotn förde dftoer twä hamrade "(7). Uti Taciti tid
eller wid Christi fddeife woro de Swenfke afwett mägtige tii stojs
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
