Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del.1, Cap. It, . 405
gatnla åskwiggar, svin ännu finnas-· hasiva sörmodeligen tjent til xxvi-shal-
sådan förnddenhet. Meris träffar ock figurerade stenar med hål uti, KUngM-
som twifwels utan gjordt tjenst för stridshamrar. Ttl samma stil-MB
tid böra ock sormodeligen de i jorden, tid efter annan upsundne m
kopparwårjor hänföras, hwilka förwasz dels uti Antiquitets-
Archioum-, dels på andra stållen. Qch ga de, om man intet be-
drager sig, i ålder tilbakars långt öfwer Historiska tiden. Når
Nores tåg oslver Norland beskriswesz säges, at Lapparne blifwit
skrämde as des glåntsande warit. Man kan dåras sluta , at deras
rustning warit af stål. J Odens tid år Thors hammare ganska
ryktbar, såsom en besynnerlig skråck för Jotarna Den torde ock
hafwa warit en märkelig stålhammarh som uti en stark hand måt-
te warit farlig nog. J ynnerhet, som andra stålgewår intet tva-
rit särdeles almånna. Man kan sluta detta af Tacitus , som be-
råttar om de Swenska, at Konungen låt fortvara. gelvåren under
någon af sina trålars wård. Man betjente sig dårsöre efter om-
ständigheten, fast ån aggiårst brukades , åswen af stenar och klub-
, bot-. Såtedes låt Konung Rolf .från Wåster-Gjötl)land, då hatt
ärnade sig i drabnittg med Grim , samla stenar i fartygen, och
uphugga i skogen stora klubbor (1). «Harald Hildetatt blef ock
med en klubba dödad i Bråwalla slag. Men sedan wapn af jårn
och stål bleswa almånnare, woro de förre allenast nödwapn, som
brukades i brist as båttre· Huru sedermera en tvål bewåpnad
soldat i hela sin rustning såg ut, kan slutas af Ariel-Lot Gellina
från Jåmteland, som kom til Olof Haraldson kort för Stiklari
stads tråfning. Han tvar sörsed med god hjelm, ringde-Visia, röd
skiöld, godt swår.d- och et långt spjut, på hwilket skaftet war med
guld inlagt (2),. Olof Haraldson war ock något når-betvåpttad
på samma sått, ty han hade en sörgyld hjelm, hwit skjöld med
kors inlagt as guld, en kåsia eller yr i handen, wid sidan hade
han et skarpt swård, på bwilset kasten roar omlindad med guld l3).
Yran har ock warit et as de wanligaste gewår, hwilken ock långe
blifwit bibehållen, så at Swenska almogen åswen wid slutet af det
femtonde århundrad betjent sig däraf. Af det föregående kan man
ock sinna, at pil och båga woro likaledes i bruk. Meri at man
intet satte särdeles wårde på skjutande wid hufwudsakeliga träsnitt-
gar, kan slutas af Telemarksboarna, som insunno sig wid Brå-·
E e e 3 wal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
