Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sik-os « Swea Rise- Historie.
Ensknltai
Hnshcils
magert.
Trägårds
.sijötl·cl.
som et godt plogsland. Joland de andra osserhögxider, som as
Oden inrättades, war ock et offer for ärsroärtm Aserbruket har
sedermera warit, stundom i bättre, stundom i sämre häfd, alt
som Ofwerheten warit mer eller mindre mon om Landets upodling.
Formodeligen har-smart brukat samma slags säd som nu , ty Reig-
äkrltr omtalas iWosuiiga Sagan (1), och Korn säddeo af fattigt
sols i Wättcr-Gjöthlatid i Göthriks tid (2l. Lin såddes i Norrige
« er Olof Haraldsono regering (3). Och torde detta slags sade
ra gammalt nog. De ord, hwarmed Almogen beteknar Lins-
Hör nemligeti eller To, synes witna om et uråldrigt bruk, ätmitu
stone i nägra Lansorter. Hwarsore man ock sinner befalt wid
Christendomens införande, at Tionde borde giswas sä af Lin,
Hantpa, Årm, Bonor, sotn as Räg och Hwete (4). Dock
lämna deßa gamla Lagnrs ord intet sä tydeliga bewis om deßa
sordna tider , emedan man kan intet med säkerhet utmärka, när
denna mening uti dem influtit. Jag mäste ock beklänna, at jag
har smärt for at tro, det wäre gamle Swear warit särdeles store
äkermän, ehururoäl Adamas Bremens-is gifwer wid handen,"at
Swerige toar gotiska rikt pä säd och Honung: sgek fkugibus ek
melle opimus säger hall. Ländcts godhet l Upland och pö steka
ställets, har kunnat rikeligen belöna äswen en sturswig jordbrukares
möda, som man ock ersarcr pä många ställen i tvär« tid. Det
äåierrkdock ofelbart, at de Swenske tsräst uråldriga tider idkade
ersru . . «
(I) Wolsunga Saga pg. 56."
(2) Gaittr. och Rolfs Saga P. Ir-
1.(3) Sturlefon T. l. p. 813. ·
(4)«6 Fl. Krist. B. Wsnt. L. 14 Fl. KL. B. WEL.
§· Z.
« Mui man kan intet med samttta wißhet wara oswertogad,
när TreigärdH-skiötsel börjat komma til tvär Nord. Uti Haldan
Swartes tid i nionde ärhundrad talas om Gräsgärd lil. Men
där torde sörmodeligen endast wara srägan om en kiöksträgärd,
hwar käl, rofwor, oä) mera dylikt säddes- Jcke destoenindre sin-
uer ·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
