Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 Swea Rikea Historka.
ensiytta Höns- gjäß och annan hemfogelj lär man haft til större delen dä
Hysböls som nu, och offrades tuppar i Ledro i stället för hökars hwarom
MALM- Biskop Dithmar från Merseburg lämnat witnesbörd. Adamas
Bremens-is berättar fördenskul, at Smet· e framför andra Län-
der i Nordett, war i synnerhet ryktbart dr boskaps aftvel. Han
säger ock, at så wäl i Stoerige som Norrige på åtcilliga orter,
äfwen det förnämsta folket i landet woro herdar, och lefde af sina
händers arbete l3). Man sinnet ock något dylikt hos Saxo, då
han anförer, at Swenska Prinsarne Regnar, och Thorald woro
af deras styfmoder förordnade at wakta Konungens boskap, til des
de änteligen blefwo frälste från denna tunga herdelefnaden, genom
en Dansk Prinseßas tilhielp (4). At man brukat wallhundar,.ini
tygas annars på åtskilliga ställen af wåra gamla Lagar(5). -
— (1) Badwar Biarkes Saga.
(2) Ottars Periplus H- ös Po los « v
(z) Adamas Bremensis de situ Demiæ äc. c. 85. p. Zo. sveonia
igitur ett regio fettilillima, egets frugibus et melle opimus, extra quoci
pecotsunl foetu omnibus antefertuk, oporrunitas Auminum fylvarumqre
msgtla , ubique petegrinis mer-elbas omnis tsegio Flens.
(4) Adamtrs Bremensie P. 63·
(s) ge Fl. BB. Ose. 47. c. BB. Le.
§- F.
Hushacls- Man ser således, at wäre gamle Swear hafwa anwändt en
slös-Jer. del af sin tid sil åkerbruk och bostapsiskjötsel. Andra husslögder
hafwa ej heller warit aldeles försummade Den första tvagn,
som i tvära orter« omtalas," är tvål Asa-Thors, och sedan den tiden
lär wäl deras bruk warit almänt. Mait sinner ock, at man re-
dan i deßa urgamla tider, för de resandes beqwämlighet, brukat
at täcka wagnarna, och på ett sådan tiäldad tvagn, blef Haldan
Swartes brud i nionde århundrad förd til honom (1). »-Hwarken
. plogar eller wagnar kunna beqlväsnligen tilredas utan äggjärn,
hwarföre ock deßa twifwels utan, tvarit från uråldriga tider be-
kanta. Och berättas i Hawamal, at Asarne uti Jdatvall anlagt
härdar , gjordt tänger och annan redskap. Om Thuar en rik
Smide. bonde i Småland berättas, at han hade en son benämnd Snäde
. Ws -
«-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
