Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 Swea Rises Historim
Engs,kk.s modeligen göras det slut, at Bergsbrusen da redan warit ganfka,
Hisshäli gamla, emedan ethelt Landikap däraf sädt sit namn. Vastovins
vinn-It« menat-, at de Christtie lart mäta förfäder at drifrva Bergtvärk.
« Denna mening torde wara sann, så wida matt intet wil hälla
före, at Odm och Asarne redan lagt grunden därtil. Men däraf
föijer intet, at denna kundskap inkominit i Swetige efter Ansgarii
tid, utan de Swenske hafwa kunnat förlisassa sig denna förfaren-
het i Engeland,, då man ock med skäl kan påslä, at konsteit är
lärd af de Christna. Oln Bergsmans wetenskapen af Munkarna
bliftvit meddelt ät tvära förfader, wore at förmoda , at trägot
spär där til skulle finitas uti gamla Munkelegender na Jcke desto-
mindre, om ätt Bergwärk warit upodlade frän uråldriga tider,
lär man likwäl intet ännu driftvit nägotr särdeles utländsk handel
därmed: ty tvid den händelsett har man smärt för at föreställa sig,
det en fä märkwärdig omständighet kunnat med tysthet aldeles gäs
förbi af Adamtts Bremensis, som likwäl pätog sig at göra en be-
fkrifningiöfwer Swerige e1). -
(1) Ma«n bör i synnerhet härtvid jämföra Justitie«Nädet Langehecki
wackka Ttaetat ont Norrfka Bergwtrkenz här är ännu ingett ting i
detta ämne utkommit, som härmed kan förliknas.
§. 7.
Guns-ne- Det blifwer således otwifwelaktigt, at Smedjeikonsten warit
dess ganska gammal i Nordett, och har den äfwen sträkt sig tilde äd-
lare metaller. Tr) Drotning Sigrid Stortäda hade i fet Hof
twänne Gullsmeder, som woro fä wane wid at hantera gull, at
de af blotta wigten kunde sinna, at där wat flärd iden stora
Ming, som Kottung Olof Trygwason hade skiänkt henne til Fäst-
ninge gäfwa, så snart de singo den samma i händerna (1). Man
kan härutaf nogsamt sinna, at flera oumgängeliga flögder och kon-
ster ofelbart mätte waric bekanta, fast de intet äro omtane i
Avdxa fordna Skrifter. Qtvarnar nämnas uti Fjoln och Frodes tid (2). .
busa g« Brödbakning war almän, äfwen för siöfarande uti ättonde är-
· hundrad (z). Tjärubränneri omröres iGulatingslagen, hivilken
af Håkan Haraldson är utgifwen uti tionde ärhundrad (4). At-
koka satt har watit wanltgt i Nottige isrän urgamla tider S).
M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
