Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En lta
sos-Fia-
eltnatlt.
Upsala.
Liodhus.
Kalmar.
Inländfk
hanch
6 · Swea Rises Historia.
41
Zormodellgen haft-vet Skara warlt Wastgdtha Jarlarnas sate.
tRagrvajd Jarl bodde dar, kan inhämtas as det föregående
Men Uppsala dswergär bagge deße senare i ålder, ty han ar an-
lagd af Freper. ? bdrjan lar- det endast warlt en Kungsgärd,
som sade en ny dgastning genom Fguda Templet Men« en
Kungsgörd och efferstalle, sa wida fwerheten och Negeringen
har dar set manliga sate, ombytes snart kil en stad. Uti Fedruarii
månad holts har en ärlig marknad, sotet matade en het wecka,
stl tange hedendomeei kvar i landet (1). Liodhns eller Loddse
nämnes Uti tionde århundrad, och war en wanlig hamn fdr dem
solnseglade i Wästerhafrvet (2). Oln man kan tro Saro, roar
Kalmar redan en stad uti Harald Hiidetans tid, och en del af
Danska Flattan tog hamn har, då han roar stadd pä resan kil
Bräwalla slag (3)- Sturleson talar ock om Kalmar (4). Flera
stöder sinnet man intet nämnda ml wåra gamla Handllngarz icke
sdestomindre torde både Norrkiöpitlg- Llnkjöping och siera andra,
wara lscå gamla, och liksä betydande, som de nu avräknade, fast
det handt, at ingen af tvära gamla Hafdetektlare dem ihogkomnlit.
Ont Skanska städertla ar talt tilförne
(1) Sturleioet T. l. p. 477.
(2) Tor-fens A. N. T. 11. L. s. p. sö.
-(;) Saxo L. 8. p. »145. ’ » »
(4) Starck-son T. I. p. 693. T. 11·p. att-» och pa detta senare stal-
le kallas Kalmar uttrpckcligen en störstad.
§. ro.
Af det som nu är anfördt, kan man nog-stuta, a·t handelen
ingalunda warit försummad. Men oaktadt Landet warzt skrangen
bebodt, har dar likmäl warit stora ödemarker ch« åtskilliga stallen.
Mai har sinnet-man, at anstalter warit jorda til de resandes be-
qwamlighet, som man näppeligen skulle resttilla fig. Pä sådana
obygda trakter woro hus npbygde fdr de resande, broar de kunde
niga hakvekge både för sig och sina waror. Sädana hostningar
kallades Sälohus. Wißa inkomster woro anslagna nl husets-
nndeehallande, och woro de resande fdrbnndlie, at förse husetrbmsd
. — e ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
