Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. De Gamlas lefnadssätt, bygningar, husgeråd, kläder, gästabud, giftermål och begrafningar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
428 Swea thee Historie.
Lefnads-
sättet.
Omgånge.
13. Canalet.
. . D
De Gamlas LefnadssåtF
G t
M
B nln ar, ns tråd-
Klådtr, Gjästcbud, vg g H g
ermäl och Begrafningar.
§. t. «
esor, omgjänge med främmande, och den därmed förknippade
förfarenhet, samt en anständig wällefnad hafwa geinenligen
den wårkan, at folkets begrep utwidgas, och willheteri af-
klädes aldeles. Manläinnar då til Läsarens egen estertanka, om
tvåra förfäder böra anse-» för sågrofwe och ohössade, såsorn en
del det föreställer sig. Atminstone har en gammal Auctor wid
875 gjordt den beskrifning på Norrmännerna, at de woro lättsin-
te, ostadigs- sällan nögde at blifwa innoin sina gränsdr, men där
emot böslige och behagelige-(13. Och synes det, som man på den-
na målning kan igensjänna äfwm wåra nu warande Landsmän.
Sararna beskrifwer samma Aurtor såsom ostadiga, willa och grym-
ma. Samma anmärkning kan man göra af Tacitus, som beskrif-
wer Tylkartia i almänhet nästan som wilmån, de där lefde i en
smutsig fattigdom, men når.l)an- kommer til Norden, afmålar han
de gamla Swear, som et solk, hwilset satte wårde-på- egendom,
och mar mäktigt både til Sjöö och Lands. Mart kan fördensknl
intet altld sluta med säkerhet från Tyskland kil Smerge. At wi
sedermera måste låna både wett och smal, sådant som det war,
från Tyskland, flyter af andra otnståndigbeter. När Adamas
Bremensis beskrifrver de Swenskas manliga npförande, fager ban,
at alla Norditka folkslagen, men i synnerhet de Swensta, hyste en
ogemen wälroilja emot främmande, så at det ansågs nästan för
årelöst, at neka herberge åt en resande. Hwarföre de ock bewiste
en sådan all uptänkelig wälwilja och all möjlig wänska s. betygelse,
ja man anmälte äswen honom wid bortresan til samma tv lfägnad hos
sina wåmter (2). Om sådartt alt är prof på barbari, är det at
önska, det sådant barbari aldrig måtte blifwa utrotat. J alman-
het kan man wäl intet begjåra stort mer asen menniska, än höflig-
het, wärkelig tjenst, och wålgårningar. Mart begriper likwål utaön
. . · · m -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
