Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 Sara etter- WF
kakaon sin GeunniKonung (z). vii-nedta « sinat kos och andra tilreds
icke
ningseruny men Blasietne bodde l den a. Satnranhet bodde defor-
namate utl gan a stora och rdldlostsv Wzsw om Thor urarta-,
at han bodde uti er hua,. hwaratl. roder några hundrade asdelta
tum (4). Detta ar skrisrdit i Edda- och Ian säledei täla nägor afslag.
Men som man wet, at de store Hetkar hollo en ganska stor och wid-
lyftig betjening, mäkt- nddmändigt husets swara däremot. - Hwats
sote, ock Stutleson kallar Thorgny Lagmats hus en stor och prak-
tig by å5). –Men denna prakt lider et ganska stort afsiag, när
man p minner sig, at på husen woto hwarken skorstenar eller
fönster. Spisen, aswen uti Konungaknas Hos, roar midt på golf-
rvet, längs ät salen, och brinkar woro på bagge sidor, hivar
giasterna suto (6). J taket haftoer formedeligen warit nägort glugg
eller ioindoga, hwarigenom rosen gädt ut, pä samma satt, som
det skiedt, uti de for kort tid sedan brukade rökstuswor. Sam-
ma slut kan inhämtas af den anmärkning, som Sturleson gjordt
om Sjokonungarna, at de drucko aldrig under sotad äö (7).
Detta war utan twifwel ganska ohyggeligt. Meri man idar
intet försedd medd större beqwcimlighet uti Italien och Frankrike,
aswen i det trettonde århundrade ; utan man rökte varsina män-
ner, lika så tvål som hät. Söi saisynm som skorstenar woro
denna tiden, så rara woro ock glassdnster, och lär man inter
hafwa haft begrep härom i längliga tider. Uti Italien betjente
man sig af genotnskinaude stenar, hos. det förnämare folket,
som man kallade Lapides fpecularesz men ringare folk brit-
kade hinnor och skinn. Och som glasmästnre inter roatit ar til-
gii uti«Et1geland, förr an uti det ottonde århundrad, ltir denna
konsten långt senare kommit til Norden, En glugg eller mind-
öga har sormodeligelt« warit- det eudak sotn gisroet iius i rum-
men, och lära wiuddgorne warit trista tned en genomskienlig hin-
na, som bdnderne bruka på somliga stallen annu. Fonster nam-
nas roas i Frithiof Fraknes Sadga i öfwerscitningen (8)-· men
Liora, som står i Jsiiindskan, l r likrdäl intet betyda annat än
en glugg. Sannna ord brukas ock wid be visningen asKonung
Harald Hårdrådes hus, da dartalas om inar Tantbaskietswers
mord, och lcik iiswen har boka sökstlis en sådan glugg, som tva-
rit tillika försedd med tralucka (9)( Och som där intet namnes
— . mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
