Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 « Swea Rise- Historias
exspng Ynglinga Sagan Man kan harmas sluta med all säkerhet, at
sättet.
Dano.
sångkonsten ingalunda warir föraktad, hwarken i Hugleiks eller
hans förfaders och esterkomtnandes tid. Så mycket mer som man
sinner, at Konung Olos Skötkonung hast ordentelig Taselmusik;
ty så snart rätterna rooro på bordet, kommo Lekarne eller Must-
kanterne in tned harpor, gigor och andra instrumenter (Sangtöl) (2).
Otn en Stoensk Prins toid namn Hoter berättad, at han roar
ganska förfaren och ösroad i all slags strångespel (3). Bose från
er-Gjöthltind wiste pros affin skickelighet på brölloppet i Biar-
maland, och det med sådant loford, at alle betygade, at det roar
ogörligt at spela båttre (4). Man bar nyligen omrörde, at tnan
inståmde med musts åstven tvid stålarnas drickande, hwilket ock
wid Eonstantinopolitanska Hoftoet warit brukeligt (5). Man år
intet underrättad, hurudana de gamlas instrumenter warit, dock
syne-, som de något når warit de samma sotn nu brukas, fioler
nemligen och harpor, och hastpa deßa senare warit ganska stora,
som både as Herauds och Wolsunga Sagan kan inhämtas. Hwili
ka blåsinstrumenter warit i bruk tvet man intet, utom deras Lud-
rar, hwilka osta omtalas, och hafwa warit et slags trompet eller
horn. Man betjenteistg as dem eil at sammankalla folket, eller
ock ester omständigheten at giswa tekn til slagtning At Nomare
och Greker hast sårskilta toner eller matcher, som utmärkte hivad
rörelser krigshären göra skulle, år bekant as Aristides (6). Ont
något dylikt warit i Norden brukeligt, har nian sig intet bekant.
Hwad som nu tir påmint, kan giswa något begrep om den gamla
sång eller spelkonsten. Om deras dansar talas uti Herauds och
Baies Saga; de haswa sörmodeligen warit as samma slag, som
man nu kallar springdansar, och torde de haswa warit något i
sörtvantskap med dem, som ånnu hos-bönderna på några stallen
åro i bruk. Besynnerligt elr, at man sinnet i den åberopade He-
rand och Boseo Saga; en dans- eller stycke wara omrördt, hwil- -
kcn haft den kraft , at«alt, sotn war i rummet, anda til knisroar
och talriknr, kom i«rörelse. Et skräck, som ånnu intet på alla stal-
len hos almogen år sörswunnit, och kallas detta märkroårdiga stpci ,
ke Aisdansem · 4
c-) Om denna Lekare Rätt katt läsas 7 Fl. Säram. B. WIL. 18 Fl-
Drao. B. Hab. (2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
