- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
460

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

streds-

Mo

Ranft-if-

Wak.

460 Swea Rikeo Histori-

(1) Beda ös ratione tekn-kamin c. ts.
Cisco-fäns H., N. T. Il. L. 2. c. n. p. J26." —

-. JVMen-bars intet- iveiat följa nya foleitnti deßa anmärk-in ar, pö det
titan fä mycket bättre må kunna. betjena sig af de Faamla alendarier.
cliefl lär något hivar kunna utan möda begripa, p hwad grund man
utslakat midsonmiar och midvinter-. Wanliga öret bestod af 36 dagar,
af bwilla haifioa delen hörde til tvinteken, och den andra halftcn til
sommaren. En och sextio dagar dela således så mäl sommar soiii win-
ter,·ntisnvif lila delat-, och midsommar och midvinter få lit todeliga
ställe hivar-. de- bota snesättat " «

fy) Wormii Filti Davies-p. 144.;

§. 9.

Denna äreeäkning war ntsate pil de gamlas Runstafwar,
och pä deßa sinnet man egenteligen först en rakning på sielfwa da-
arna i äret, sedan det fä kallade Gyllene talet eller Marians Cic-
el, och andteligen åtskilliga tekn, hwarigenom wißa märk-värdiga
dagar ntrolfas. chsta dagen i ätet utmärkes med P, den andra
med , den tredje med p, den sierde med h, den femte med k,
den iette med P, och den siande med X, dö man sedermera fort-
far på samma satt tmä och femtio gängor, eller så mänga gängor,
som wekoe ato i äret. Den sidsta dagen, som dswerikjutee rocko-
talet mmarkeo äter igen med P, så at första och sidita dagen l
ätet altid aro tesnade med en och samma bokstaf. Men detta sid-
sta kan intet lämpas pä de urgamla Hedniika tider-, emedan man
i de manliga äten intet raknade mer ön FM dagar, och på den
rakning måste de gamlas ät börjas med l- och lyktas med dic,
ntan ar denna ändring då först Medd, när Runstafwen intakta-
dee til alla delar efter Julianska Kalendern. Sri fromt wöee
fotdne Sweae intet warit måne om at weta, på hwilka dagar
nmändningar inföllo, kunde den ena raden på Runstafrven mata
tilrackelig at afmäta tiden, fä framt wißa tekn därjämte utsatt,
när deras ärliga fester liras skulle. Och Olaiio Magnus sci-
gee, at man på de äldsta Runstafwar intet haft mer an denna
raden (1). Det kan wara, at han wärkeligm fedt sädana.- Meri
som nian wet af Tacitus, at de gamle Toll-ar med mycken
granlagenhet aktat på Np och fullmåne (2); ar teotigr, at dcßei

m

I

«
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free