Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. x. Cap. 143 « 467
§. 14.
Detta alt witnar nogfamt om nöden flaga kunskap, n .
ännu har man intet knienat skaffat bewis, pä fadant, som i eviga West-TP
tider kallas lardom.» Deck- torde de gamlas kunskap om jorden« Skogm-
ncigorlunda fdrtjena detta namn, emedan den warit widstrakt nog-· PssedgllsV
i anseende tll de tider-ma- Wära förfäders .widlyftiga resor, måste ståk»z,f;»
nöden-invigt hafwa utwidgat deras kunskap idenna delen. At de« «
ment det jorden roar kringfluteki, kan ntas af det gamla ordstäf:-
Laugur är Landabälte, eller at ha wet innefattar jorden, som«
en gjordes. Jorden kvar-i deras-tanka rund, hwarfore de ock«
kallade henne Heines Kringla, eller jordenes krets. Gamla werl-
dens trenne större delar kallades Norder Halfa, Wäster Halfir
och Sndcr Halfa. Norder Halfu war Europa, Wrister Halfte
Africa, och Snder eller Austur Halfn war Asien. Nordur Halfu
och- Wijster Halfu fklldes frän hwarandra genom Midjardar
Sjäf eller Medelhafwet, hwilket sträkte sig frätt Norfasnnd eller
ercum qaditanum, in til Jorsala Lattd eller Paleistina (t).
Jfrätt Midjardar Sjaf gick en stor hafsbotn tii Swarta Hafwet,
och på Norra sidan om detta haf war Swithjod hin mista eller
kalva, scykhia Magna, betaget. Den Södra delen af Africa » «
war i deras tanka obebodd för folhetans skull, och deßa negder kal-« «
lades Bläcand (2), fdrenodeligm därföre, at hwad som war up-
brukat, bygdes af Swarta Morianer. «De gamle. namna ock
et annat Land, soin de kallade stora Serkland Men om des
belägenhet ar man ej noga underrättad. Nägre aro af den tanka«
at Czirraßieti harnted beteknas. Men emedatt Swithjod hin mikla
war där beläget, torde Ehina snarare har med förstås, broars
gamle inbyggare Seres til afwentyrs gifwit anledning til namnet.
Asien ansågs, soni— warande mit i werlden, och des södra delar
berömtnao för fruktbarhet påGull och Gimstenar eller Juiveler.
Granstn emellan Europa och-Asta war Swarta Hafwet och Ta-
nais, fom kallades Wanaqwifl. Men uti Europa woro märe
förfader i synnerhet bewandrade, och gåfwo de orterna namn, som
woro nog ivridneefter Nordifka språket. Roßtand kallades Gar-
darjke eller «Holmgärde"n, hwilket senare kommer nog öfwerens
med Ehvlniogorod Understmgoiei namnes det ock Risalandz söd-
« .e n n a ra
–-k–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
