Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap. 15. 489
lefwa gode och sedige människor utan bekymmer-; men uti Nar-
slrond plägas alla menedare och mordwargar af Nidhogger och
andra giftiga ormar-. Jmedlertid skjuter jorden up ritas hastver,
marken blifwer gtöti på nytt, åkrar bära sad utan at wara såd-
de, Widar och Wsle leswa och bo på Ida-mall Dit komma
ock Thors söner, Mod och Magne, famt Baldur och Höder,
förloßade fråii Hikll eller döden. Meri af twänne öfwerblefna män-
nilkior, Lif och Leisthtaser, fortplantas på nytt människosläktet och
upfyller jordat (s). Uti deßa fabler innefattas de gamlas Guda-
lära, så franit sådana Sigor kunnei förtjena et få hederligt namn.
Mait träffar hår åtskilliga utgamla sanningar , om själarnas odö-
delighec, upslåndelscn, werldenes undergång genom eld, de godas
fdreståeiide lycksalighet, efter den nu warande jordens sörstöritig,
soch de ondas straff och plågor. Besynnerligt är, at hwarken O-
den eller de andra folksråtande Gudat omtalas efter Nagnarroker.
Men Balrur omtalas såsom upwäckt utur döden, font för sin
godhet warit isynnerhet ryktbar ibland Asarua Man katt sluta
därutaf, at Walhalls förnöjelfer och Krigshjeltarnas Lycksalighet
slutas ändteligm uti wetldens åndalykt, men en stilla och menlös
dygd skulle dock lefwa ester altings undergång, hwilken lära genom
alla Odens gyckelwårk likwtil intet kunnat aldeles utrotas. Mein
lämnar för ölkigt åt hivar och ens tycke, at med andra betrak-
telser utreda sammanhanget as deßa osammanhängande berättelser,
Mycker kunde ofelbart anföras med myckets sannolikhet; men det
är wid detta tilfålle nog, at nian giswit i korthet något begrep
om tvära förfaders helgade Fahlcr. Sjelfwa Gudstjenslen bör
ock nu med några ord ihogkonnuas
(t) Edda Dämisaga 49.
§- 94
At dyrka Gudarna med en ren wördnad och obeslåckat lef-
werne, har intet warit frukten, bwarken af tvära förfäders eller
andra .Hediiingars Gudaläraz ånskiönt Giinle« och himmelen egen-
teligen ansågs för oskyldigheteits belöning och hemroist. En sådan
dygd kräfwer et beswårligt twång af wåra oregerliga böjelser ; det
år långt lättare at besöka Tempexi och göra offer, ån ar afkläsa
» q q . Is
Guds-
tjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
