Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. I. Cep. Is. « 491
niskoblod (1). Mtn i anledning af tvära förfäders grundmeningar, Sm-
tkulle man snarare tro, at denna grufweliga helgedom tilhörde låta
Frey, emedan det ikjedde merendels til örstvartens befrämjalide.
Adamus Bremensis intygar likmäl, at man i pest och hungers
nöd. i synnerhet åkallade Thor. Wid djurs offrande utwaldes ge-
menligrn nio af hwart slag wid de stora Blotfester, font hwart
nionde är sirades. Jaket qwinkött, utati mankön allena anfäg-
för märdigt at fkjcknkas ät Gudarna l2); och ar troligt, at frun-
timret intet warit mislynt öfwer manfolkets företräde i denna om-
ständighet J Danne-narr gick man an längre med sit heliga ra-
seri, emedan matt uti Ledro ossrade hwart nionde är nio och nio-
tio människor- 99 hastar, 99 hundar, och 99 tuppar, i brist af
hökar (3). Det war hitkeligit, at wara Gudfruktig isadana tider.
(s) Dudo de motibus Nottmauuorum, hos Duchene Rek. Norman.
scriprores p. 62.
(2) Adamas Bremensis de situ D. Gec. c. 93. p. 62. Soelisicium tele
elk« ex omni onimnnte, quod maieulinum est, timern capita osseruns
tur etc. Wid Gotl)cc:nds-Lageti c. c. p. 48. anföres, at Gutarne
offrade sii wcil döttrar soin söner. Det ar möjeligt, nt Auetoren til
denna berättelse bedragit sill- etuednn Munken Adams betättelf·e synes
aldeics Misin dock katt mät wara, at kt stridigt bruk warit glättad-
de på Gothland, ty uti orimmciigheter giåller ingen tegel.
- (z) Ditmarus Merseburgensw L. I. p. 12. "
§. It.
J början förrättades offren pa« tvißa därtil helgade platsar-Ossetstöl-
lom med plank eller fkidgärdar woro omsteingde Man kallade FI GIF
deni« Wi eller We, hwilket ord egecitetigeti betyder Heug. Och emp«
härutaf ledes det ordalag, at den kallades Warg i Weum, fom ’
få förbrutit sig, at hatt icke en gåtlg war fri och saker om sit lif
pä sådana helgade orter. Ai detta ordet Wi, har Wislsy pä
Gothland fött sit namn, Odenswi på Fytt, och Wiborg på
Jutland. m. m. Sädana ställe-i nämndes ock understundom Ha-
gar, och sådan war Baldurs hage på Sognfylke i Norrige (1).
De woro fä högakmde, at ingen understod sig På et sådant ställe
ar förolämpa någon. Gemenligen uttvalde man här til högder,
lundar och hult (2). Och hade merendels alla menigheter sina
Q. q q 2 en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
