Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. 1 Cap. tö. 499
at fädren förstär. det bättre. Jag kan ej tro, at man itvattbedtat
tvärt fdrnnftz när man fdtllknae det wid· etbatns begrep, i.- jänt-
soreise med denIGndoineiiga wisheten . Det kan swara lofligt, at
wilia weta all ting, men det är fåfängt-» inbilla sig, det man
wet det. Wi etkänne därföre- med wdtdnad Gads näd, somi
sinom tid behagat läta Christendoniens ljus upgä uti wätt fäder-
nesland, och när wi med fult alswar besitta oß at sälja det, blif-
wer intet mycken tid dswet, som kan anwändas pä onödiga spöts-
mäl En ätlig man är i synnerhet män om, at fulgbra sin egen
skyldighet, han mästrar mycket litet andras gärningar-, it) det an-
gnr honom intet, och än mindre Gads göromål, sep han fdtstät
dem intet-
§. :-
Man lämnar varföre all undersökning, hwarfdte Christendo-
men först i det elloste ärhttndrad kom til nägoti stadga i Swetige.
Det paßar sig bättre at eftersöka, när Christna läran sbksf blifwit
bekant i tvär Nord. Uti äldsta församlingen roar man tvätkeligen
iden tankan, at Apostlarna sbrknnnat Evangelium för hela werl-
den, och skal Apostelen Andreas haswa predikat för Scytherna,
hwitken mening äsweti warit antagen af OriFenem uti tredje är-
httndrad (t). Philippus’ skal ock hastva sekunnat Evangelium
söt Scytherna, och gifwit anledning, at et beläte , som warit up-
rättat ät Mats, där blifwit sönderslaget (2). Uti en gammal te-
sebesktifning om S. Thomas berättas likaledes, at Apostiatne delt
sig emellan den dä bekanta werlden (3). Den,, som dätsbre toil
tro, at Cheistna läran dä blifwet bekaitt äfwen uti Swerige, kan
wätkeiigen haswa nägon anledning kil fm tanka, hwilken jag lik-
wäl hwarken toil bestäms-ner wedertägga. Theodoretns- uti
femte äthundrad säger, at , j istna läran warit, genom Fiskare och
Tnllfbrwaltare kringsptid ibland alla folkslag, och äswen hos Cim-
bret och Tyskar (4). Men ont man ock aldeles ä sido sätter deßa
witnesbdrd, blifwer det tikwäl oemotfägeligt, at wäre gamle sör-
säder intet kunnat tvära okunnigt om ·El)ristendomen,längt förr än
Ansgarius korn hit. De utländskt thher woro redan uti femte
ärbtmdrad omwände til Christna täran, och en Konnna frän
- R r t 2 werts
Christers
Neligios
nens .
Mbps-:
Aldsta
Christen-
dom i
Norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
