Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap. tä. sot
anlände til mäta orter. Om honom ar man tiiförlätetigen under-
rättad, at han rest tilde Dansia folksiagen, i assigt at förmå dem
til antagaiide af Christendomen. Men sotn hems resa intet war
särdeles lyckelig, är det allena berättat, at han kommit til en af de
Danlka Konungar, font hetat Ougenduo, hos hwilken hatt lik-
tval intet kunnat uträtta. Willibrod roande fördentkiil till-ara
hwarifriin han tvar kommen, men tog likmäl med sig trettio styc-
ken ynglingar, som han uplarde i Christendometr, och lät döpa (t).
Denna resa lår wara stied wid år Sko, och tvar lä mäl han,
som hans ellofwer medbielpare ifrån Engeland (2). Mats berättar
tvål om dem, at de ommändt många til Christendomem men det
rimmar sig intet rätt mäl med den underrättelse, fom man nu
anfördt, och af Alcuin ar författad. Hwar denne Ottgentus
regerat, wet man pli intet satt, namnet lär wara Håkiin, hwil-
ket efter Danlka mundarten plägar utsagas Hagen. Det torde
hafwa warit någon Fylkiskonung, som antingen bodt i Danne-
mark, eller uti de til Dannemiirk inot Nerden nåstgrcintfande län-
der, ty alle deßa tre Nordiika riken kallades uti medeltiden med
et gemensamt namn, stundom Daciii och stundom Normannia.
Ester all liknelse yaswa Sigurd Ring, och Harald Hildetan rege-
rat, dö Willibrod kom til Nordcti. Sigurd Ring kallas ock Hå-
kan Ring, fä tval af Saro, forn uti lilla Rimkrdnikan, men där-
före kan manv intet smedwißhet påstti, at han warit denna Ongens
dus. Alcuin berättar, at denna Häkan warit grytnmare ån nä-
got tvilldjur. Men hwaruti denna grymhet bestådt, nämner hatt
intet; utan fager twckrtom, at han bemötte de utskickade med· all
heder. Det kan dä mata troligt, at han endast varföre fädt en
så fwär belkplnin , efter han intet warit straxt tilreds, at öfwer-
gifwa sin fäkta tidetienst Den som ar så mycket färdig, at ta-
ga emot all ny Meiigioti, som en Romerlk utstickade förkunnar-
kan nästan liklå gjerna blifiva wid den gamla-
(1) Alcuietits·’871te X’illel)«i«odi c. 9. Mett detta tvitnesbörd kan til äf-
wmtyks ftZMclla ett allwmsz Cam spad Radbodnm vik Dei fe frusi-
ficark non pojke fentiket, cd ferocillimos DanotuiII populos iter- Erk-tegeli-
zgncli canvetstm lbj mm regnabat 0u5gendus, homo somni feta cesucleljots,
· ek pmm lapide dunet-, qui tameit jubente Deo, isezitstis preconetn ho-
norikice trast-bar Vem dum obduratuin motibus et jetelcslatisise de-
kks QZ
tistna
eligids
etens
uphot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
